92-åriga Lee Keum-Seom kramar om sin son Ri Sang Chol, 71, för första gången på 68 år. De skildes från varandra under Koreakriget 1950-1953. Under måndagen inleddes en tre dagar lång återförening.
92-åriga Lee Keum-Seom kramar om sin son Ri Sang Chol, 71, för första gången på 68 år. De skildes från varandra under Koreakriget 1950-1953. Under måndagen inleddes en tre dagar lång återförening.

Återförening tecken på "tillfälligt töväder"

Tårar och skratt ramade in den första återföreningen på tre år mellan familjer som splittrades under Koreakriget. Den är ett tecken på varmare relationer mellan Nord och Syd – men en lösning på den 68 år gamla konflikten är fortfarande långt borta, enligt en expert.

ANNONS
|

Sextioåtta år efter det att hon skiljdes från sin då fyraårige son Ri Sang Chol får 92-årige Lee Keum-Seom äntligen hålla om sitt förlorade barn igen. Men nu är han 71 och har tagit med sig fru och barn till ett första – och med all sannolikhet sista – möte med deras svärmor och farmor.

- Sang Chol! utbrast 92-åringen innan hon gav sin son en efterlängtad kram.

ANNONS

Under tre dagar får de elva timmar på sig att försöka ta igen så mycket som möjligt innan det är dags för Lee att återvända hem. Hon är en av 89 sydkoreaner och 83 nordkoreaner som deltar i den första återföreningen på tre år, som inleddes på måndagen.

Hundra sydkoreaner hade lottats fram att delta, men flera ställde in sedan det visat sig att släktingarna de ville träffa redan hade dött. Omkring 60 procent av de som söker återförening är över 80 år.

Tandkräm och skedar

Den äldste sydkoreanen som medverkar är 101-årige Baik Sung-Kyu, som tagit med sig tandkräm, kläder och 30 par skor som gåvor.

- Jag har även packat ner 20 rostfria skedar. Jag köpte allt det här eftersom det blir mitt sista besök, säger han till nyhetsbyrån Reuters.

Sedan år 2000 har Nord- och Sydkorea hållit 20 omgångar av återföreningar och över 130000 sydkoreaner har anmält intresse för att delta. Mötena är också politiskt viktiga.

- De har i första hand ett symboliskt värde, både för Syd- och Nordkorea. Det är även betydelsefullt för länder som har spända relationer att det sker någon form av utbyte, säger Gabriel Jonsson, docent i Koreas språk och kultur på Stockholms universitet, till TT.

ANNONS

Men det finns också en annan politisk dimension. Efter flera årtionden isär har de ideologiska skillnaderna hos familjemedlemmarna inte sällan hunnit växa sig stora. Innan resan till Nordkorea uppmanas sydkoreanerna att undvika samtalsämnen som kan vara politiskt känsliga. Återföreningarna har också alltid skett på den nordkoreanska sidan av gränsen.

- Syftet med det är att utestänga influenser från Sydkorea. Nordkorea vill inte att deras medborgare ska åka till Syd och se hur folk lever där. Det skulle förstöra den bild som Nordkorea målar upp av hur resten av världen ser ut, säger Jonsson.

Historiskt möte

Den pågående återföreningen är ett resultat av det historiska toppmötet mellan Nordkoreas diktator Kim Jong-Un och Sydkoreas president Moon Jae-In i april. Men trots stora förhoppningar efter det mötet och det mellan Kim och USA:s president Donald Trump i juni, står de båda länderna fortfarande långt ifrån en lösning på den väpnade konflikten som slutade i ett stilleståndsavtal 1953, tror Jonsson.

- I den svåra frågan, som gäller kärnvapennedrustning, har det på många sätt hamnat grus i maskineriet mellan Nordkorea och USA. Det speglar även relationerna mellan Nord och Syd. Jag tycker inte att man ska vara överoptimistisk på att få se en snar lösning, säger han.

ANNONS

"Tillfälliga töväder"

Till de mer positiva tecknen hör att Nordkorea inte har genomfört några kärnvapentester under en längre period och även att de två ledarna för en dialog med varandra. Under vinter-OS i Sydkorea tidigare i år tävlade också länderna ibland under gemensam flagg.

- Men det är alltid en fråga om vad man gör efteråt. Under årens lopp har det varit så att det som Nord- och Sydkorea kommer överrens om sällan genomförs. Det blir tillfälliga töväder men inget bestående.

TT

Fakta: Konflikten på Koreahalvön

Vid andra världskrigets slut intogs Korea dels av Sovjetunionen, dels av USA. En skiljelinje mellan de sovjetiska trupperna i norr och de amerikanska i söder drogs längs den 38:e breddgraden. Sovjetunionen bildade ett kommunistiskt system under ledning av Kim Il-Sung medan USA inrättade en tillfällig regering av moderata nationalister.

I augusti 1948 utropades en ny stat i söder: Republiken Korea. Samma månad arrangerades val till en folkförsamling i norra Korea och 9 september bildades Demokratiska folkrepubliken Korea.

Bakgrunden till kriget som rasade 1950–1953 kan hittas i kalla krigets spänningar men också i motsättningarna i Korea. Kommuniststaten fick kinesiskt och sovjetiskt stöd medan Sydkorea hade stöd av USA-ledda FN-trupper.

I juli 1953 slöts ett stilleståndsavtal i Panmunjom. Något fredsavtal kom aldrig till stånd och den demilitariserade zonen längs breddgraden utgör alltjämt gräns mellan Nord- och Syd­korea. Kriget krävde minst ett par miljoner människoliv.

Källa: Landguiden, NE

ANNONS