Många sydafrikaner är kritiska till hur långsamt omfördelningen av mark har gått. På bilden syns en sydafrikansk man som olagligt har tagit över mark i Stellenbosch.
Många sydafrikaner är kritiska till hur långsamt omfördelningen av mark har gått. På bilden syns en sydafrikansk man som olagligt har tagit över mark i Stellenbosch.

Känslig markreform rör om i Sydafrika

Den kontroversiella frågan om en jordreform i Sydafrika är tillbaka i det globala rampljuset. Rätten till kompensation när staten tvångsövertar mark för att omfördela ägande från vita till svarta kan tas bort helt – ett svar på växande ilska över den långsamma reformtakten, enligt en expert.

ANNONS
|

Vita utgör omkring 9 procent av Sydafrikas befolkning, men äger 72 procent av den jordbruksmark som innehas av individer. Frågan om markägandet har blivit en symbol för hur klyftorna mellan vita och svarta sydafrikaner fortfarande är mycket stora.

- Det är en tickande bomb. Man ser det tydligt när man lämnar storstaden och åker ut på landsbygden. Regeringen vet att den måste agera omgående, samtidigt är frågan ytterst känslig, säger Sydafrikakännaren Henning Melber, verksam vid Nordiska Afrikainstitutet.

ANNONS

Möjligt att tvångsöverta

Sedan kolonialtiden och genom apartheideran har vita kontrollerat nästan all mark i Sydafrika. När apartheidsystemet avskaffades började mark att omfördelas till den svarta befolkningen, men förändringarna gick långsamt. 2016 klubbade parlamentet en förordning som gjorde det möjligt för staten att köpa mark med tvång. Men den regeln har den ANC-ledda regeringen nu beslutat sig för att skrota, innan den hunnit skrivas in i grundlagen.

Tisdagens besked från ANC att i stället låta staten tvångsöverta mark utan kompensation kom inte oväntat. Redan vid kongressen i december meddelade partiet att man ämnade gå åt det hållet.

- Samtidigt lovade man att inte göra det om det riskerar att äventyra landets ekonomi, säger Henning Melber, som själv kommer från grannlandet Namibia.

ANC har majoritet i parlamentet och ambitionen är att den nya regeln ska skrivas in i grundlagen under 2018.

Politisk press

Orsakerna till att ANC och president Cyril Ramaphosa väljer att ta en mer hårdför gir i den känsliga frågan är flera, enligt Melber. En är pressen från opinionen. Vänsterpartiet EFF, som lobbar för en radikal markreform, har stöd av många väljare, framförallt unga. De är arga över hur långsamt omfördelningen går. Det pressar ANC, som är rädda att förlora stöd inför valet 2019.

ANNONS

Melber menar dock att Sydafrika aktar sig för att kopiera grannlandet Zimbabwe, som i en rasande takt tvångsövertog jordbruksmark. Konsekvenserna blev förödande, eftersom kunskap försvann och hela jordbrukssektorn stukades. Mängder av arbetare förlorade sina jobb, följt av ekonomisk förödelse och sanktioner från omvärlden.

- ANC vet att de inte kan agera så eftersom det riskerar att bli katastrof för ekonomin. Inte bara direkt, utan också indirekt när investerare drar öronen åt sig, säger Melber.

Trump twittrade

ANC anklagas av sina kritiker för att vara populister. Inte heller omvärldens reaktioner på den upptrappade marktvisten har låtit vänta på sig. Storbritanniens premiärminister Theresa May stöttar öppet en lagenlig reform medan USA:s president Trump nyligen meddelade på Twitter att han låter sin utrikesminister granska hur tvångsövertagandet egentligen går till.

Trump twittrade också om ett "storskaligt mördande av vita bönder" – en falsk bild som enligt Henning Melber har skapats av lobbygrupper och sedan spridits till väst.

- Många bönder mördas, både svarta och vita, men inte för sin hudfärg utan för att de anses vara rika. De har länge varit en tacksam måltavla i Sydafrika, säger han.

ANNONS

Trumps tweet innebar en förolämpning för Ramaphosas regering, säger Melber, men den var samtidigt en anledning till reell oro. Handelsavtalen mellan Washington DC och Pretoria är av stor vikt för den sydafrikanska ekonomin, som redan är mycket ansträngd.

TT

Fakta: Markägande i Sydafrika

Fram till apartheidsystemets avskaffande reglerades i lag att vita skulle kontrollera upp till 80 eller 90 procent av Sydafrikas mark. När landet blev en demokrati skrevs det in i grundlagen att mark skulle ges tillbaka till svarta medborgare. Överlämnandet skedde dock på en frivillig basis och staten köpte mark för marknadsmässiga priser.

Metoden mötte motstånd från kritiker, som menade att den inte fungerade och att omfördelningen gick för långsamt.

2016 antog parlamentet ett förslag som i stället tillät regeringen att "i allmänhetens intresse" ta över mark mot en summa pengar som avgörs av statens jurister.

2017 antog ANC en resolution som innebar att mark ska kunna omfördelas helt utan ersättning.

Källa: Landguiden, Henning Melber, Reuters

ANNONS