Valaffischer föreställande Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.
Valaffischer föreställande Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.

Ingen självklar valseger för Erdogan

Det var tänkt som en enkel seger. Men oppositionen har gått samman över partigränserna och visar upp en sällsynt enad front som innebär en faktisk utmaning för Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i söndagens val.

ANNONS
|

Det var en segerviss Recep Tayyip Erdogan som med en vecka kvar till valet framträdde inför tiotusentals anhängare i ett hav av rödvita flaggor i Istanbul. Men i hasorna har han Muharrem Ince från Turkiets största oppositionsparti CHP, en utmanare bland de sex kandidaterna som har visat sig vara en lika skicklig retoriker som den sittande presidenten. Och numera pekar opinionsmätningar på en andra valomgång, där Erdogan troligtvis ställs mot Ince. Den förstnämnda tros dock gå vinnande ur den slutliga duellen – om än något tilltufsad.

- Valet har blivit oväntat intressant och spännande. Erdogan och regeringspartiet AKP har gjort ett antal misstag och verkar utmattade. Samtidigt har oppositionen insett att om den fortsätter att vara splittrad så har den ingen chans, säger Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

ANNONS

Två koalitioner

Erdogans plan att enkelt säkra segern i det kombinerade parlaments- och presidentvalet genom en allians med det nationalistiska MHP omkullkastades när flera oppositionspartier svarade med att gå samman i en egen koalition, som innefattar allt från socialdemokrater till islamister. Oroväckande nog för presidenten pekar mätningar dessutom på att AKP kan komma att förlora sin majoritet i parlamentet. Mycket hänger på huruvida det prokurdiska HDP klarar sig över tioprocentspärren eller ej.

- Oppositionen har alltid varit sin egen största fiende. Men nu har fyra osannolika sängkamrater gått samman som de fyra musketörerna, trots att de står för helt olika saker, säger Jenny White, professor vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

- Om presidentvalet går till en andra omgång har de sagt att de kommer att uppmana sina anhängare att stötta kandidaten från den egna alliansen. På samma sätt kan de gå samman för att samla ihop röster för att dra in HDP i parlamentet.

ANNONS

Ekonomisk kris

Att Erdogan utlyste val över ett år tidigare än planerat förklarar många bedömare främst med den krisande ekonomin. Liran har tappat nästan en femtedel av sitt värde sedan årsskiftet, inflationen skenar och valutareserverna har tunnats ut kraftigt – något som innebär politisk skada för regeringen för varje dag som går. Och det är mycket som står på spel på söndag. I och med valet befästs det presidentsystem som godkändes i en folkomröstning förra året och presidentens befogenheter ökar därmed kraftigt.

- Erdogan har ägnat de senaste tio åren åt att konsolidera sin makt. I och med det nya presidentsystemet är han i det närmaste allsmäktig. Många i oppositionen ser valet som demokratins sista chans i Turkiet, säger Levin.

- Samtidigt är Erdogan förunderligt skadad. Vi har börjat se sprickor i hans rustning. Han verkar trött, reagerar snarare än driver agendan och ekonomin är mer allvarligt skadad än vad de flesta inser.

ANNONS

"Inte rättvist"

Valet sker under det undantagstillstånd som råder i Turkiet sedan kuppförsöket 2016 och som Erdogan har utnyttjat för att slå ner mot sina meningsmotståndare. Över 90 procent av medierna är regeringsvänliga och oppositionskandidaterna har fått minimalt med tv-tid jämfört med presidenten och hans allierade.

- Erdogan har närmast total kontroll över medielandskapet, i tidigare val har AKP använt sig av statens resurser i kampanjarbetet och det har förekommit relativt trovärdiga rapporter om fusk. Det är inget rättvist val, säger Levin.

TT

Fakta: Valet i Turkiet

Söndag 24 juni hålls tidigarelagda president- och parlamentsval i Turkiet. Om ingen presidentkandidat får över 50 procent av rösterna så går de två med flest röster vidare till en andra omgång. Sammantaget finns sex presidentkandidater: Recep Tayyip Erdogan, Muharrem Ince, Meral Aksener, Selahattin Demirtas, Temel Karamollaoglu och Dogu Perincek.

Opinionsmätningar tyder på att president Recep Tayyip Erdogan kommer att bli omvald, men troligtvis efter en andra valomgång i juli.

Vanligtvis brukar Erdogan kunna använda ekonomin som politiskt slagträ för att vinna röster. Men inflationen har stigit kraftigt och liran har förlorat omkring 20 procent i värde mot dollarn i år.

I april förra året fick Erdogan genom en folkomröstning igenom en grundlagsändring som kraftigt ökar presidentens makt. Dessa ändringar kommer att träda i kraft efter valet.

I parlamentsvalet har både regeringen och oppositionen bildat koalitioner som man hoppas ska leda till en majoritet.

ANNONS