Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

180922-usakavanaugh-765620_se.hn_1.jpg
President Donald Trumps tilltänkte HD-domaren Brett Kavanaugh. Arkivbild.

Ford ska vittna om Kavanaugh

Kvinnan som anklagar den tilltänkte HD-domaren Brett Kavanaugh för sexuella övergrepp går med på att vittna i senaten. Beskedet kommer efter en hård dragkamp mellan senatens justitieutskott och kvinnans advokater.

Inga detaljer om överenskommelsen om formerna för hennes vittnesmål har ännu offentliggjorts. Christine Blasey Ford hade fram till klockan 14.30 lokal tid, på lördagskvällen svensk tid, på sig för att meddela om hon går med på justitieutskottets villkor för hennes vittnesmål.

Strax efter det att tiden gått ut rapporterade amerikanska medier att Ford går med på att vittna.

"Dr Ford accepterar utskottets begäran att nästa vecka berätta om sin egen upplevelse av Brett Kavanaughs sexuella ofredande", skriver Fords advokater Debra Katz och Lisa Banks i ett uttalande.

Utskottets republikanske ordförande Chuck Grassley hade tidigare uttryckt otålighet, och många undrade om Ford verkligen skulle komma med något besked.

"Hon borde bestämma sig så att vi kan gå vidare", skrev Grassley på Twitter.

Ilsket svar

Christine Blasey Ford har tidigare sagt att hon är beredd att vittna om de sexuella övergrepp som hon anklagar Kavanaugh för att ha utsatt henne för 1982. Hon var då 15 år och han 17. Men hon har velat göra det tidigast på torsdag.

Grassley hade i stället föreslagit onsdag och gav henne först fram till i fredags kväll att acceptera förslaget. Annars skulle omröstningen om Kavanaughs nominering hållas som planerat på måndag, utan hennes vittnesmål. Sedan förlängdes tidsfristen efter det att Fords advokater svarat med ett ilsket mejl där de anklagade Grassleys medarbetare för att pressa Ford att gå med på villkor för vittnesmålet som är fördelaktiga för Kavanaugh.

Sedan Ford gick ut med sina anklagelser i förra veckan har hennes advokater och företrädare för justitieutskottet förhandlat om formerna för hennes eventuella vittnesmål. Förutom tidpunkten har oenigheten bland annat gällt hur stor mediebevakning som ska tillåtas och vem som ska ställa frågorna.

Trump till attack

Fords advokater har också krävt att en man som deras klient säger var närvarande vid övergreppet ska kallas som vittne. Mannen säger sig dock inte minnas någon sådan händelse och de republikanska senatorerna har avfärdat kravet.

Efter att under flera dagar ha intagit en relativt neutral position i frågan gick USA:s president Donald Trump på fredagen till attack mot Ford, som han påstår inte är trovärdig.

Presidenten twittrade att "jag tvivlar inte på att om överfallet på Dr Ford var så hemskt som hon påstår skulle hon eller hennes kärleksfulla föräldrar omedelbart ha anmält anklagelserna hos den lokala polisen. Jag ber att hon tar fram dessa anmälningar".

Men Trumps utspel väckte omfattande kritik som nådde ända in i det juridiska utskott som hanterar fallet Kavanaugh.

Den republikanske senatorn Susan Collins, som sitter i utskottet, berättar att hon blev förfärad av presidentens tweet, skriver AFP.

- Vi vet att anklagelser om sexuella övergrepp tillhör några av de brott som är mest underrepresenterade vad gäller anmälningar. Så jag tycker att presidentens tweet var fullständigt olämplig och fel, säger Collins.

Fakta: Kavanaugh och Högsta domstolen

TT

Den aktuelle domarkandidaten Brett Kavanaugh beskrivs som mycket konservativ. Han har bland annat arbetat i Vita huset under George W Bush samt som domare vid en appellationsdomstol i District of Columbia.

Kavanaugh är tänkt att ersätta Anthony Kennedy, som länge har varit den mittendomare som avgjort när domstolen stått och vägt i känsliga frågor. Kennedy ansågs i grunden vara konservativ, men röstade ofta liberalt i frågor som rörde medborgerliga fri- och rättigheter.

När man talar om HD:s medlemmar som konservativa eller liberala menar man främst i synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhållanden får spela in. En president har genom sina nomineringar chans att påverka om domstolen får liberal eller konservativ tyngd.

Källa: supremecourt.gov

MEST LÄST