När statsminister Stefan Löfven (S) äntrar toppmötesringen i Bryssel vid lunchtid på fredagen inleds kampen om nästa långtidsbudget på allvar. I maj ska EU-kommissionen lägga fram sitt förslag till budgetramar för åren 2021–27. Före det ska medlemsstaternas stats- och regeringschefer prata ihop sig om vad de tycker.
Den svenska linjen har legat klar sedan länge: Det brittiska utträdet ur EU – brexit – bör betyda att budgeten stramas åt.
- När Storbritannien lämnar unionen är det naturligt att budgeten krymps, med motsvarande så mycket som den samlade ekonomin krymps när britterna inte är med längre, upprepade finansminister Magdalena Andersson (S) i samband med veckans finansministermöte i Bryssel i tisdags.
Oettinger vill öka
Problemet är bara att den uppfattningen inte delas av särskilt många andra. Från Nederländerna, Danmark och Österrike låter det som Sverige kan räkna med visst stöd. Men från en lång rad andra länder trycks det snarare på för en ökad EU-budget.
Och det är också vad EU-kommissionen vill. Från en siffra strax under 1 procent av EU:s samlade BNP vill kommissionen klättra upp till en bra bit över.
- Jag kommer att föreslå en budget som motsvarar 1,1 procent (av BNP) och lite till, sade EU:s budgetkommissionär Günther Oettinger på en stor konferens om långtidsbudgeten redan i början av januari.
Orsaken till önskemålet om budgetökning är bland annat viljan att satsa ytterligare på stärkta yttre gränser och stöd till länder utanför EU, som ett sätt att minska migrationstrycket.
Från svensk sida trycks samtidigt på för att även göra budgeten mer "modern". I klartext betyder det mindre pengar till jordbruk och olika regionalstöd.
Ny princip?
Men Sverige vill också införa en ny princip.
- Det ska kosta att inte ta ansvar, sade statssekreterare Hans Dahlgren i sin genomgång inför riksdagens EU-nämnd i onsdags.
Principen innebär att länder som inte lever upp till gemensamma åtaganden, till exempel att ta emot flyktingar enligt EU-beslut, inte heller ska kunna räkna med att få stöd. Det kan också handla om att länder inte lever upp till rättsliga principer.
Udden är främst riktad mot Ungern och Polen – som av naturliga skäl motsätter sig dessa idéer.
Utöver innehåll och storlek på budgeten ska stats- och regeringscheferna även ge sin syn på hur fort EU ska skynda i processen. EU-kommissionen vill gärna ha ett beslut i rekordtid, helst innan nästa EU-val i maj 2019.
Fakta: EU-toppmötet i Bryssel
EU:s stats- och regeringschefer samlas i Bryssel på fredagen för att främst diskutera processerna kring nästa års EU-val och synen på kommande långtidsbudget för åren 2021–27. Storbritannien deltar inte i mötet, eftersom landet tänker sig ha lämnat EU redan i mars nästa år.
Kring EU-valet gäller diskussionen bland annat om hur parlamentets mandat ska fördelas och hur ledarna ställer sig till principen om "spitzenkandidaten", där EU-kommissionens nästa ordförande ska utses bland de politiker som inför EU-valet förs fram som toppkandidater för respektive partigrupp i EU-parlamentet.
Kring EU-budgeten vill permanente rådsordföranden Donald Tusk ha svar på tre frågor: vilka politiska prioriteringar ska göras, hur stor ska utgiftsnivån vara och vilken tidtabell ser ledarna framför sig?
