Firande pågår utanför justitiedepartementet i Istanbul efter att Recep Tayyip Erdogan utropat sig till segare i söndagens presidentval i Turkiet.
Firande pågår utanför justitiedepartementet i Istanbul efter att Recep Tayyip Erdogan utropat sig till segare i söndagens presidentval i Turkiet.

Erdogan utropar seger i omtvistat val

Turkiets sittande president Recep Tayyip Erdogan utropar sig som segrare i presidentvalet i ett tv-sänt tal. Men enligt oppositionen är långt ifrån alla röster räknade. Stor förvirring råder – och Erdogan hänvisar till inofficiella resultat.

ANNONS
|

Den statliga engelskspråkiga tv-kanalen TRT World hade redan före Erdogans segeranförande skrivit på Twitter att han vunnit presidentvalet med en marginal som innebär att det inte blir någon andra valomgång. I sitt tal i Istanbul utropade Erdogan även seger i parlamentsvalet för det styrande AKP-partiets allians.

- Vårt folk har gett oss presidentämbetet och den verkställande makten, sade Erdogan och tillade:

ANNONS

- Jag hoppas att ingen kommer att försöka kasta en skugga över resultatet och skada demokratin i syfte att skyla över sina egna misslyckanden.

"Krävs en andra omgång"

Det oppositionella partiet CHP:s talesperson Bülent Tezcan hävdade sent på kvällen att endast 39 procent av rösterna räknats, medan statlig tv angav att över 97 procent räknats. Vid en presskonferens sade Tezcan att det kommer att krävas en andra valomgång, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Det har inte heller kommit något officiellt besked från valmyndigheten, skriver den oppositionella tidningen Cumhuriyet.

Men enligt turkiska medier ledde Erdogan med 52,5 procents stöd när över 97 procent av rösterna i presidentvalet uppgavs vara räknade. Huvudmotståndaren Muharrem Ince från partiet CHP uppgavs ha fått 30,7 procent.

I parlamentsvalet fick president Erdogans parti AKP 42,4 procents väljarstöd enligt CNN Türk, medan partiets allianspartner, det nationalistiska Nationella handlingspartiet (MHP), fick 11,4 procents väljarstöd.

Oppositionella Republikanska folkpartiet (CHP) blev näst största parti med 22,6 procents stöd. Prokurdiska HDP fick 11 procents väljarstöd.

Utöver oenigheterna om hur många röster som räknats hävdar företrädare för CHP att flera fall av valfusk konstaterats i provinsen Sanilurfa. Uppgifterna har inte bekräftats från annat håll, och Erdogan tillbakavisar att några allvarliga problem har förekommit.

ANNONS

"Turbulens på flera håll"

Valet övervakas av OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Riksdagsledamoten Margareta Cederfelt (M) är vice ordförande i den svenska delegationen och vice president i OSSE:s parlamentariska församling. Hon har arbetat som valobservatör i Istanbul under dagen. Hon kan inte uttala sig om rösträkningen ännu.

- Jag vet att det råder turbulens på flera håll. Som observatör är det viktigt att alla rapporter kommit in och alla har inte hunnit komma in än. De har därmed inte kunnat analyseras heller, säger Margareta Cederfelt.

- När de analyserats ser vi hur dags rösträkningen varit klar i olika vallokaler, vi ser när rösterna transporterats över till nästa nivå, vi ser också utifrån protokollen hur fördelningen av röster har blivit och vi ser även om oegentligheter har noterats av observatörerna.

Utökad makt

Om nu Erdogan verkligen gått segrande ur striden blir han den förste att åtnjuta den utökade makt som tillfördes presidentämbetet efter en kontroversiell omröstning i fjol – en reform som enligt kritiker urholkar demokratin och rättsväsendets oberoende och för Turkiet närmare enmansvälde.

ANNONS

Erdogans Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP) har suttit vid makten sedan 2002. Det konservativa islamistiska partiet har varit föremål för häftig internationell kritik men också åtnjutit starkt inhemskt stöd.

Valdeltagandet på söndagen uppgavs vara 87 procent.

TT

Fakta: Valresultatet enligt turkiska medier

När över 97 procent av rösterna i presidentvalet uppgavs vara räknade ledde Erdogan med 52,5 procent av rösterna. Huvudmotståndaren Muharrem Ince fick 30,7 procent, medan den prokurdiske HDP-kandidaten Selahattin Demirtas hamnade på tredje plats med 8,2 procent, rapporterar CNN Türk. Meral Aksener, företrädare för partiet Iyi, fick 7,4 procent.

I parlamentsvalet fick president Erdogans parti AKP med drygt 97 procent av rösterna räknade 42,4 procents väljarstöd, enligt CNN Türk. Partiets allianspartner, det nationalistiska Nationella handlingspartiet (MHP), fick 11,4 procents väljarstöd.

Oppositionella Republikanska folkpartiet (CHP) blev näst största parti med 22,7 procents stöd. Prokurdiska HDP fick 11,4 procents väljarstöd, medan Partiet Iyi fick drygt 10 procent.

Enligt oppositionen har dock långt ifrån alla röster verkligen räknats, något som bland andra tidningen Cumhuriyet rapporterar om.

Fakta: Valet i Turkiet

Om ingen presidentkandidat skulle få över 50 procent av rösterna i söndagens president- och parlamentsval i Turkiet så skulle de två kandidater med flest röster gå vidare till en andra omgång.

Sammantaget ställde sex presidentkandidater upp: Recep Tayyip Erdogan, Muharrem Ince, Meral Aksener, Selahattin Demirtas, Temel Karamollaoglu och Dogu Perincek.

Opinionsmätningar tydde på att president Recep Tayyip Erdogan skulle bli omvald, men troligtvis efter en andra valomgång i juli. Vanligtvis brukar Erdogan kunna använda ekonomin som politiskt slagträ för att vinna röster. Men inflationen har stigit kraftigt och liran har förlorat omkring 20 procent i värde mot dollarn i år.

I april förra året fick Erdogan genom en folkomröstning igenom en grundlagsändring som kraftigt ökar presidentens makt. Dessa ändringar kommer att träda i kraft efter valet.

I parlamentsvalet har både regeringen och oppositionen bildat koalitioner för att försöka få majoritet.

Bakgrund: Turkiets nya författning

I april 2017 genomfördes en folkomröstning om en ny författning i Turkiet. Folkomröstningen resulterade – med ytterst knapp majoritet – i att presidentämbetet får utökad makt.

Bland annat får presidenten starkare befogenheter att personligen utse ministrar samt en eller flera vicepresidenter. Rollen som premiärminister, som i dag hålls av Binari Yildirim, upphör även att existera efter söndagens presidentval.

Presidenten och parlamentet får nu möjlighet att välja fyra medlemmar till HSYK, ett råd av domare och åklagare som spelar en nyckelroll i att tillsätta juridisk personal i landet.

Parlamentets möjligheter att granska och ställa regeringen och presidenten till svars minskas bland annat genom att kravet på att regeringen ska godkännas av parlamentet avskaffas.

Enligt den nya författningen kan undantagstillstånd införas i landet vid "uppror mot hemlandet" eller "våldshandlingar som hotar att dela landet". Det initiala undantagstillståndet införs i sex månader, till skillnad från tre månader i dag, och kan sedan förlängas av presidenten med fyra månader åt gången.

Antalet ledamöter i parlamentet höjs från 550 till 600, och minimiåldern för ledamöter sänks från 25 till 18. Parlamentsval kommer att hållas vart femte år i stället för vart fjärde, och på samma dag som presidentvalet.

Med den nya författningen kan presidenten fortsatt maximalt sitta två mandatperioder om fem år vardera – med den nya författningen nollställs dock mandattiden, vilket ger Erdogan möjlighet att sitta fram till år 2028.

Källa: AFP

ANNONS