Som väntat föll det amerikanska förslaget att FN:s säkerhetsråd i praktiken skulle erkänna oppositionsledaren Juan Guaidó som Venezuelas rättmätige ledare efter att Ryssland lagt in sitt veto. Ryssland gjorde även ett misslyckat försök att stoppa sammanträdet helt och hållet.
USA:s utrikesminister Mike Pompeo drog saken till sin spets:
- Nu är det dags för alla andra stater att välja sida. Inga fler fördröjningar, inga fler spel. Antingen är du med frihetens krafter eller så är du i förbund med Maduro och hans förödelse.
EU vill se ett val
När Juan Guaidó, ordförande i den oppositionsdominerade nationalförsamlingen, i veckan utropade sig till tillfällig president i det krisande Venezuela fick han snabbt stöd av USA. En lång rad länder gick på samma linje, medan till exempel Ryssland och Turkiet tydligt ställde sig på president Nicolás Maduros sida.
Spanien, Frankrike, Tyskland, Storbritannien och Danmark ställer Maduro inför ett ultimatum: Utlys nya, demokratiska val inom åtta dagar – annars kommer vi att betrakta Guaidó som landets rättmätige ledare.
I ett samlat EU-uttalande slår unionens utrikeschef Federica Mogherini an samma ton som dessa medlemsländer, uppmanar Maduro att kalla till nyval och meddelar att man annars kommer att vidta åtgärder, "inklusive i frågan om erkännande av landets ledning", enligt AFP och Reuters.
TT har sökt Sveriges utrikesminister Margot Wallström som i nuläget inte ger några kommentarer. I ett Twitterinlägg hänvisar hon till ministerrådets uttalande.
"Vad är fria val?"
Venezuelas utrikesminister Jorge Arreaza, också på plats vid sammanträdet i FN-skrapan, avfärdar de europeiska kraven.
Omvärldens ställningstaganden ökar pressen på Nicolás Maduro rejält, enligt Edmé Dominguez, freds- och konfliktforskare vid Göteborgs universitet. Hon tror att trycket snart kan bli för stort för presidenten.
- Det här säger att Maduro inte kommer kunna fortsätta så länge. Men problemet är: Vad är fria val? Det är en väldigt kaotisk situation i Venezuela och det riskerar att bli ett inbördeskrig. En förutsättning för nyval är att det finns organisationer och rimliga alternativ, och det är ingenting som finns på kort sikt, säger hon till TT.
USA:s Mike Pompeo uppmanar fler länder att klippa alla ekonomiska band till Maduros styre.
Landets förslag som avvisades innebar att säkerhetsrådet skulle uttrycka "sitt fulla stöd till nationalförsamlingen som Venezuelas enda demokratiskt valda institution", vilket skulle innebära att Juan Guaidó i egenskap av dess ordförande i praktiken skulle bli landets ledare.
Ryssland: Mot avgrunden
- Vi fördömer bestämt de som driver det venezuelanska samhället mot en avgrund av blodiga stridigheter, sade den ryske FN-ambassadören Vasilij Nebenzija vid säkerhetsrådets möte, enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax.
I valet i maj förra året, som Nicolás Maduro vann, var valdeltagandet väldigt lågt och stora delar av oppositionen bojkottade det helt. Inga internationella observatörer tilläts och regeringen anklagades för olika former av fusk.
Ryssland anser att Maduro är demokratiskt vald och hävdar att det bakom omvärldens motstånd mot Maduro finns en "dirigentpinne från Washington". Venezuela utgör inget hot, enligt Vasilij Nebenzija.
- Om någonting utgör ett hot mot freden så är det det skamlösa och aggressiva agerandet från USA och dess allierade som syftar till att avsätta Venezuelas legitimt valda president, säger han.
Utlovar amnesti
Den 56-årige socialistledaren Nicolás Maduro sade på fredagen att han kan tänka sig att träffa oppositionsledaren. Mexiko, som till skillnad från de flesta andra latinamerikanska länderna inte tagit ställning, erbjöd sig att stå värd för samtal. Juan Guaidó sade dock tvärt nej till förhandlingar med regimen som inte leder till Maduros avgång och till nyval.
- Ingen vill ha en låtsasdialog, sade han på ett torg i huvudstaden Caracas.
Guaidó har visserligen utropat sig till tillfällig president, men har inte kontroll över den venezuelanska statsapparaten eller militären. Han har utlovat amnesti för de militärer som står upp mot Maduro.
Fakta: Venezuela
Nicolás Maduro tog över efter sin mentor Hugo Chavez 2013.
I valet 2015 förlorade hans socialistparti för första gången på 17 år majoriteten i nationalförsamlingen, som nu leds av oppositionsledaren Juan Guaidó. Det gjorde att regering och parlament kontrollerades av två olika läger, som är politiska motståndare.
För att runda situationen genomförde Maduro i augusti 2017 ett omstritt val till en ny konstituerande församling, en grundlagsförsamling, med befogenhet att skriva om grundlagen. Det ledde till våldsamma protester där minst 125 människor miste livet.
Maduro meddelade sedan att presidentvalet skulle tidigareläggas. Han utropades sedermera till segrare i valet, som hölls i maj 2018. Valdeltagandet var lågt eftersom stora delar av oppositionen bojkottade valet.
Venezuela sitter på jordens största oljereserver. 2014 kollapsade oljepriset, vilket innebar en katastrof för landet vars intäkter till 96 procent kom från oljan. Venezuela lider nu av hyperinflation och är svårt sargat ekonomiskt. Det råder brist på mat och mediciner. Över en miljon människor har flytt till grannlandet Colombia, den största flyktingvågen i Colombias historia. Regimen i Venezuela sitter dock kvar och skyller på en kapitalistisk komplott.
Källa: Utrikespolitiska institutet
