Brexit har varit ett pågående drama i brittisk och europeisk politik ända sedan folkomröstningen 2016. Utanför underhuset i London demonstrerar brexitmotståndaren Steve Bray nästan dagligen mot beslutet att lämna EU. Arkivfoto.
Brexit har varit ett pågående drama i brittisk och europeisk politik ända sedan folkomröstningen 2016. Utanför underhuset i London demonstrerar brexitmotståndaren Steve Bray nästan dagligen mot beslutet att lämna EU. Arkivfoto.

Bakgrund: Brexit – ett skådespel i tre (?) akter

Skådespelet Storbritanniens utträde ur EU – i folkmun brexit – har nu pågått sedan 2016. Eller egentligen bra mycket längre än så. Detta har hänt.

ANNONS
|

Prolog:

Storbritannien vacklar fram och tillbaka om dåvarande EG. Först vill man inte vara med, sedan stoppas man från inträde av franske presidenten Charles de Gaulle, sedan släpps man ändå in 1973 – varpå man nästan genast folkomröstar om saken 1975. Och säger ja. Årtiondena därpå präglas av fortsatt vacklande för och emot och ett Storbritannien som oftast ställer sig vid sidan av när övriga länder enas om exempelvis passfrihet och valutasamarbete.

Första akten:

Premiärminister David Cameron utlovar en folkomröstning om EU för att ena tvistande falanger i Konservativa partiet, samtidigt som han ändå räknar med att koalitionspartnern Liberaldemokraterna inte ska tillåta en omröstning. Men när Cameron överraskande vinner egen majoritet i valet 2015 måste löftet uppfyllas. Cameron räknar dock med att hans omförhandlade relation till EU ska få ett ja av folket – som ändå chockar alla opinionsmätningar och röstar nej med 52 procent mot 48 den 23 juni 2016. Omedelbar ridå för Cameron, som avgår.

ANNONS

Andra akten:

Nya premiärministern Theresa May väntar i nio månader innan hon verkligen skickar in det brittiska meddelandet om utträde den 29 mars 2017. Ett nyval är tänkt att ge henne starkt stöd i förhandlingarna, men resulterar tvärtom i förlorad majoritet och nordirländska unionister som vågmästare. Förhandlingarna med EU hackar, ministrar kommer och går och först efter ytterligare ett i raden av extramöten kan ett utträdelseavtal accepteras av både Storbritannien och EU den 25 november 2018. Men i London behövs också ett ja från parlamentet...

Tredje akten:

Vacklandet fortsätter. May låter parlamentsledamöterna debattera i en vecka, men ställer in omröstningen i sista stund. Bara för att utlysa den igen i januari, trots att inget egentligen förändrats. Resultatet blir den största regeringsförlusten i en parlamentsomröstning i modern tid, 202 mot 432 den 15 januari i år. I stället ska parlamentet nu säga sitt om vad de tycker borde hända – med May envist inställd på ännu en omröstning om sitt avtal, kanske redan om två veckor. Men kan hon få med sig EU på några förändringar? Och finns det något som parlamentet kan enas om?

Epilog:

Oklar. Den tredje akten kan komma att förlängas. Eller så väntar ett abrupt slut. Vid midnatt den 29 mars 2019 vet vi. Kanske.

ANNONS
Bryssel, TT:s korrespondent

ANNONS