Albaniens kust plundras med dynamit

Kusten var generellt inte tillgänglig för den albanska befolkningen förrän kommunistregimen föll 1990. Innan dess fanns order om att skjuta alla dykare som saknade tillstånd att arbeta i vattnen utanför Albanien.

Men i dag är kusten öppen vilket gynnat såväl arkeologer som plundrare.

Flera tusen år gamla amforor från romerska riket, metall från skeppsvrak och andra värdefulla föremål vilar där nere.

- Mycket av den här rikedomen 20–30 meter ner är lättillgänglig utan utrustning och har försvunnit spårlöst, säger Neritan Ceka, en av flera arkeologer som manar till nya åtgärder för att skydda undervattensarvet.

Använder dynamit

Grupper av europeiska och albanska dykare beskriver det som att havsbottnen i Adriatiska och Joniska havet utanför Albanien har börjat plundras på ett barbariskt sätt.

Plundrarna drar sig heller inte för att tillgripa oortodoxa metoder.

Stål från skeppsvrak från tidigt 1900-tal är särskilt åtråvärt på grund av sin höga kvalitet. Stål som producerats före de första atombombssprängningarna 1945 innehåller låg bakgrundsstrålning och kan därför användas till särskilt känslig medicinsk eller vetenskaplig utrustning.

- För att skinna skrovet och lyfta det från botten använder plundrarna dynamit, säger Illir Capuni, forskare och professor vid University of New York Tirana.

Han har sett plundringen med egna ögon.

Få konkreta resultat

Experter anser att det krävs en fullskalig inventering för att avgöra hur många artefakter som stulits från bottnen. Hur stor omsättningen är går inte heller att svara på men marknaden beskrivs som lukrativ.

I juni tog myndigheterna steg för att skydda havsbottnen genom att dels klassa vrak som kulturmonument, dels kräva tillstånd från dykarlag.

Den albanska polisen samarbetar också med Interpol för att spåra stulna föremål men hittills har det har lett till få konkreta resultat.