Vid det förra valet till riksdagen, landstingen och kommunerna kostade papper, tryckning och frakt av valsedlar cirka 20 miljoner kronor.
Vid det förra valet till riksdagen, landstingen och kommunerna kostade papper, tryckning och frakt av valsedlar cirka 20 miljoner kronor.

Valmyndigheten: Sårbart och dyrt valsystem

Vårt valsystem är sårbart, dyrt och dåligt för miljön, anser Valmyndigheten.

ANNONS
|

Myndigheten som har i uppgift att arrangera våra val har gång på gång framfört att valsystemet borde ses över. Inför valet till riksdag, landsting och kommunfullmäktige 2014 trycktes 685 miljoner valsedlar – totalt 90 stycken per röstberättigad till de tre valen. Kostnaden för papper, tryckning och frakt landade på cirka 20 miljoner kronor.

- Vi pratar både om hållbarhet ur ett miljöperspektiv, eftersom det är så väldigt många valsedlar och väldigt mycket papper, men också ett ekonomiskt perspektiv. För oss som valadministration är det också ett omständligt system som är svårt att upprätthålla i dagens samhälle, säger Anna Nyqvist.

ANNONS

"Otidsenligt"

I Valmyndighetens utvärdering av 2014 års val kallas systemet både otidsenligt och sårbart.

Det finns inte många tryckerier i Sverige som på kort tid kan trycka upp miljontals valsedlar. Tryckeribranschen är hårt pressad på grund av digitaliseringen och det är även post- och distributionssystemet i Sverige. Valmyndigheten ser därför en risk för att den inte kommer att få in några anbud alls vid framtida upphandlingar av flera centrala produkter och tjänster.

- Det är inte en särskilt kvalificerad gissning att det blir svårare och svårare. Och det gör systemet sårbart, säger Anna Nyqvist.

Nuvarande system skapar också problem för partierna, påpekar hon. För att de ska kunna använda valsedlarna i sitt kampanjarbete måste de ha färdigtryckta valsedlar på plats senast 45 dagar före valdagen. Det medför att de senast den 10 april måste låsa sina listor.

- Det har många partier, för att inte säga alla, svårt med eftersom det är svårt att få tag på kandidater.

ANNONS

Finland inspirerar

Valmyndigheten pekar på Finland som en möjlig inspirationskälla. Där är valsedlarna blanka och de röstberättigade får skriva två siffror på valsedeln, en för önskat parti och en för en eventuell favoritkandidat inom partiet.

- Vi ska inte blanda ihop detta med digitalisering. Det går att göra om valsystemet utan att digitalisera, säger Anna Nyqvist.

Enligt justitiedepartementet pågår ingen översyn av valsystemet, men regeringen tittar på om en sådan utredning ska tillsättas.

TT

Fakta: Därför trycks så många valsedlar

Så här förklarar Valmyndigheten att det behövs så många valsedlar när Sverige går till val:

Den fria kvoten: Valmyndigheten trycker så många sedlar som partierna önskar. Partierna har en fri kvot, det vill säga gratis valsedlar motsvarande tre gånger antalet röstberättigade i området. De som har rätt till fri kvot är de som fick minst en procent av rösterna i något av de senaste två riksdagsvalen eller som är representerade i aktuell kommun- eller landstingsfullmäktige. En del partier beställer även valsedlar utöver den fria kvoten.

Valhemligheten: Många väljare vill ta valsedlar från flera partier med sig in bakom valskärmen för att inte andra ska kunna se hur de röstar.

Risk för ogiltighet: Valsedlarna vid vallokalen får inte ta slut. Om de skulle göra det kan detta vara en ogiltighetsgrund och överklagas hos Valprövningsnämnden.

Antalet partier: Ju fler partier det finns, desto fler valsedlar behövs. Alla partier som anmält deltagande i val får beställa valsedlar.

Valsystemet: Nuvarande valsystem med flera olika typer av valsedlar för respektive parti leder till en stor mängd sedlar. Det finns blanka valsedlar, sedlar med enbart partinamn samt namnsedlar med kandidatnamn.

Källa: Valmyndigheten

ANNONS