Enligt rapporten har skillnaderna mellan skolorna ökat. Arkivbild
Enligt rapporten har skillnaderna mellan skolorna ökat. Arkivbild

Valet av skola får allt större betydelse

Eleverna i skolan har blivit allt mer uppdelade utifrån familjebakgrund. Hur bra det går för barnen i skolan påverkas dessutom i allt större utsträckning av vilken skola de väljer.

ANNONS
|

Enligt lag ska den svenska skolan vara likvärdig: alla barn ska få en skola av hög kvalitet oavsett vilka förutsättningar och vilken bakgrund man har. Men en ny rapport från Skolverket visar att så är långt ifrån fallet.

Under 2000-talet har skolsegregationen ökat på så vis att eleverna blivit allt mer uppdelade utifrån sin socioekonomiska bakgrund och sin migrationsbakgrund. Barn med olika bakgrund möts alltså mer sällan i skolan i dag.

Skolverket konstaterar också att det fått en allt större betydelse vilken skola eleven går i. Om eleven väljer en skola med vad Skolverket kallar gynnsam socioekonomisk sammansättning får de högre betyg än om de går i en skola med mindre gynnsam socioekonomisk sammansättning. De som har sämre förutsättningar med sig hemifrån påverkas mest.

ANNONS

Lärare flyr

Att faktorer som föräldrarnas inkomst och härkomst påverkar barnens resultat i skolan är inget nytt. Men efter att betydelsen under lång tid legat på ungefär samma nivå, har den sedan slutet av 00-talet ökat visar rapporten. Utlandsfödda elever påverkas mest av detta.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson säger att det är flera olika delar som samspelar till att det ser ut som det gör:

- Segregationen vi ser i samhället, med boendesegregation, det vet vi påverkar skolor. Sedan förstärks detta av det fria skolvalet och etableringen av friskolor. Det här skapar förutsättningar som gör det svårt för skolorna som tar emot eleverna som inte tillhör den resursstarka gruppen att hantera uppdraget.

Bristen på lärare kan förvärra läget.

- Det finns en oro för att skickliga och legitimerade lärare väljer bort de här skolorna, som egentligen skulle behöva de här lärarna allra mest. Och då får vi dessutom en undervisning som kanske håller en sämre kvalitet, vilket de här eleverna behöver som allra minst.

ANNONS

Resultaten väcker starka reaktioner och oro:

- Får det här fortsätta är det förödande för svensk skola, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Fritt skolval?

Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén förespråkar en mer blandad sammansättning av elever.

- Det som man nu säger är att det fria skolvalet, det är inte fritt för alla, för man har olika kunskaper, möjlighet och vetskap om hur det fungerar. Det här måste man stärka, så alla har möjligheter att välja.

Peter Fredriksson anser att skoldebatten blivit för polariserad och att man bör försöka söka kompromisser.

- Det är inte antingen friskolor, eller inte friskolor. Det är inte antingen katederundervisning eller eget arbete. Både på politisk nivå och inom skolan har man frågor att ställa sig, och det blir sällan bra när man intar polära positioner.

ANNONS

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) pekar på att regeringen nu gör satsningar på skolan med syfte att ge "lite mer till alla, men mycket mer till de som behöver det allra mest".

- Där tar staten nu ett större ansvar för finansiering på skolan, för vi vet att nedskärningar och besparingar som görs på skolan leder inte till att det blir billigare. Tvärtom blir det mycket dyrare i andra änden, när elever inte fått den tid de behöver med sina lärare.

TT

Fakta: Rapporten i korthet

- Betydelsen av elevernas socioekonomiska bakgrunder har fått en ökad betydelse sedan slutet av 00-talet. Utlandsfödda elever påverkas mest av detta, dels för att deras föräldrar i dag har lägre inkomster och utbildningsnivå, dels för att invandringsåldern har ökat, vilket gör tiden att nå målen i den svenska skolan kortare.

- Eleverna har blivit allt mer uppdelade mellan skolor utifrån vilken socioekonomisk bakgrund och migrationsbakgrund de har. Detta ökade som mest från mitten av 00-talet. De senaste åren har utvecklingen sett ut att stanna av.

- Skillnaderna i betygsresultat har ökat. Resultatskillnaderna mellan skolorna fördubblades mellan 2000 och 2016. Skolans socioekonomiska sammansättning har också fått en större betydelse för hur väl eleverna lyckas.

- Myndigheten har analyserat statistik för samtliga elever i årskurs 9 mellan 1998 och 2016.

Källa: Skolverket

ANNONS