Forskare vid Sahlgrenska akademin har studerat män som mönstrat under åren 1968–2005 för att hitta orsaker till nervsjukdomen ALS. Arkivbild.
Forskare vid Sahlgrenska akademin har studerat män som mönstrat under åren 1968–2005 för att hitta orsaker till nervsjukdomen ALS. Arkivbild.

Studie: Låga blodvärden kan förklara ALS

Det finns en koppling mellan låga blodvärden och låg muskelstyrka i sena tonåren och risken att drabbas av den dödliga nervsjukdomen ALS senare i livet. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin som publicerats i Journal of Neurology.

ANNONS
|

Forskarna har studerat cirka 1,8 miljoner svenska män som mönstrat under åren 1968–2005, samt samlat in data från nationella sjukvårdsregister och dödsorsaksregister. Majoriteten av männen var 18 år gamla vid mönstringstillfället.

"Det var de med allra lägst muskelstyrka som hade en betydande risk att få ALS trettio år senare", säger Maria Åberg, docent i neurobiologi och försteförfattare till artikeln, i ett pressmeddelande.

Förutom kopplingarna mellan ALS och blodvärden samt uppmätt muskelstyrka i händer, armar och ben vid mönstringstillfället, så bekräftas bilden av att BMI spelar roll – även i unga år. Men skillnad i BMI för de som senare fick ALS var inte markant. De som fick ALS hade haft ett mönstrings-BMI på i snitt 21,1, att jämföra med 21,9 för övriga.

ANNONS

Eftersom de flesta insjuknar i ALS efter 45 års ålder, utförs många studier på orsakssamband i medelålders eller äldre grupper. Det gör att man kan missa viktiga faktorer från tidigare i livet, och det är anledningen att man vid Sahlgrenska ville undersöka orsaker hos unga svenska män för ALS i vuxen ålder.

"Man ska aldrig dra några stora växlar på en förstagångsstudie, resultaten behöver upprepas, men man måste ändå säga att det vi kommit fram till är anmärkningsvärt", säger Maria Åberg.

TT

Fakta: ALS

Sjukdomen amyotrofisk lateralskleros (ALS) innebär en successiv nedbrytning av nerverna som kontrollerar muskulaturen.

De flesta som får ALS insjuknar mellan 45 och 75 års ålder och patienterna avlider i de flesta fall efter två till fem år.

Eftersom det finns flera former av sjukdomen kan symtomen och sjukdomsförloppet variera.

Det finns ännu ingen behandling som botar sjukdomen. Insatserna inriktas därför på att lindra symtomen och kompensera för funktionsnedsättningarna som sjukdomen leder till.

Källa: Socialstyrelsen, Sahlgrenska akademin

ANNONS