Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

180612-aldresvenska-695995_se.hn_1.jpg
Bristande svenskkunskaper hos personalen utgör en direkt fara för brukarna inom äldreomsorgen. Arkivbild.

Språkproblem fara inom äldreomsorgen

Språkproblemen inom äldreomsorgen är så omfattande att de utgör en direkt fara för brukarna, som kan drabbas av både vårdskador och missförhållanden. Den springande punkten är bristen på personal. SKL menar att bristen är så stor att arbetsgivarna måste ta in personal som är sämre på svenska.

Bristen på personal inom äldreomsorgen är så stor att arbetsgivarna ser mellan fingrarna och anställer personal som inte förstår svenska, skriver tidningen Kommunalarbetaren som granskat ämnet.

- Det finns inga som helst begränsningar på hur lite svenska man kan kunna, säger Elisabeth Antfolk, förtroendevald för fackförbundet Kommunal till tidningen.

Exempelvis berättar tidningen om ett fall i Nyköping förra året då en äldre person ramlade i sitt hem och slog i huvudet. Personen larmade hemtjänsten, men ingen kom. På grund av språkproblem uppstod missförstånd. Först när nattpatrullen gick på sitt skift upptäcktes den äldre och fick hjälp upp.

Kan leda till vårdskador

Incidenten i Nyköping anmäldes till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) som i en rapport tidigare i år slog fast att bristen på svenskkunskaper hos personalen inom äldreomsorgen är "ett riskområde".

Personalens dåliga svenska kan leda till att brukarna får omsorg och vård på ett felaktigt sätt – eller ingen vård alls. Och det kan leda till både missförhållanden och vårdskador, anser Ivo.

Fackförbundet Kommunal är kritiskt till att arbetsgivarna ställer för låga krav på svenska när de anställer inom äldreomsorgen. För det handlar inte bara om liv och hälsa, utan också om integritet och att de anställda ska förstå vilka rättigheter och skyldigheter de har.

- Det är ett otroligt övergrepp mot en människa att bli avklädd av någon som inte kan berätta varför, säger Elisabeth Antfolk.

På Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) delar man bilden av att språkbrister är ett problem just i hemtjänsten.

- Det är klart att det innebär problem när man är ensam med brukare och ska gå hem till gamla människor utan att kunna språket. Man måste ju anpassa arbetsuppgifterna efter vad personalen klarar av, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, till TT.

Svårt att rekrytera

Samtidigt råder det enorm brist på personal. 70 procent av de offentliga arbetsgivarna uppger att de har svårt att rekrytera.

- Jag menar att man helt enkelt måste ta in folk som inte kan så bra svenska. Problemet kommer dessutom att öka. Antalet äldre kommer att öka med 45 procent de kommande tio åren.

Det bästa sättet för att lära sig svenska är att komma ut i verksamheten och lära sig medan man jobbar, anser Annika Wallenskog.

- Man får kanske gå vid sidan om till att börja med och sedan successivt lära sig arbetsuppgifterna innan man går ut själv. Jag tror inte att man lär sig svenska snabbare genom att vara hemma och till exempel läsa på SFI under en lång tid. Vi kommer dessutom inte att kunna klara av kompetensförsörjningen om det ska gå så långsamt.

S lovar modell

Inför valet lovar äldreminister Lena Hallengren (S) och hennes parti en modell för hur personalen inom äldreomsorgen både ska ha goda omvårdnadskunskaper och kunna prata och förstå svenska. Exakt hur denna modell ska se ut är inte klart, men ska diskuteras fram i samråd med arbetsmarknadens parter.

- Det är otroligt viktigt att personalen inom äldreomsorgen förstår och kan tala svenska. Det är en fråga om trygghet. Vi lovar att skapa förutsättningar för att personalen inom äldreomsorgen både ska ha goda omvårdnadskunskaper och kunna prata och förstå svenska, exempelvis genom att de ska kunna kombinera arbete med språkstudier, säger Lena Hallengren.

TT: Men ni har ju haft fyra år på er att göra detta?

- Det är först på senare tid vi har fått signaler och blivit uppmärksammade på det här problemet, säger Lena Hallengren.

TT: Men varför är det över huvud taget tillåtet att arbeta inom äldreomsorgen om man inte kan svenska? Som läkare får du ju inte göra det.

- Det här är ett område där det finns väldigt stora behov av personal samtidigt som det måste finnas någon som kan möta de äldre. Vi har en het arbetsmarknad med sjunkande arbetslöshet. I de fall där arbetsgivarna inte kan hitta personal som både har rätt omvårdnadskunskaper och kan svenska, måste arbetsgivarna se till att de lär sig det.

MEST LÄST