Skev rekrytering till polisyrket

Drömmen om att bära polisuniformen är stark. Inför vårens utbildningsstart har omkring 11600 personer sökt polisutbildningen, den högsta siffran sedan 2005, enligt polisens statistik.

Polisen har som uttalat mål att fler av dem som sätter sig i skolbänken har utländsk bakgrund, det vill säga att de själva eller båda deras föräldrar är födda utanför Sverige.

- Fler poliser som pratar andra språk ger bättre service till dem som inte behärskar svenska fullt ut. Och vi behöver folk som kan se saker ur olika perspektiv, säger Stefan Wehlin på polisens HR-avdelning.

23 procent blir 9

Och intresset finns uppenbarligen: drygt 23 procent av alla som lämnade in godkända ansökningar inför höstterminen 2018 hade utländsk bakgrund.

Men någonting händer på vägen. När utbildningen väl började i september hade gruppen krympt till knappt 9 procent. Räknat i huvuden handlar det om 59 av sammanlagt 663 studenter. Med andra ord löper sökande med utländsk bakgrund mer än dubbelt så hög risk att slås ut på vägen jämfört med resten.

Stefan Wehlin säger att det är en på tok för låg siffra som måste höjas, men polismyndigheten vet inte vad bortfallet beror på.

- Det kan vara så att man har problem med svenskan och inte kan ta till sig all information vid de olika prövningsmomenten, men vi har ingen undersökning på varför personer med utländsk bakgrund i större utsträckning faller ifrån, säger han.

Frågan saknar svar

John Hermiz, chefspsykolog på Rekryteringsmyndigheten som genomför antagningen, konstaterar att bortfallet är som allra störst, 4,4 procentenheter, i det kombinerade momentet med problemlösnings- och personlighetstest. Men inte heller han kan svara på varför.

- Jag vill faktiskt inte spekulera i den frågan. Om man vill undersöka det på en djupare nivå så behöver man göra det på ett vetenskapligt sätt, säger Hermiz.

Myndighetens största fokus är att bygga upp kapacitet inför den stora rekrytering som väntas till polismyndigheten och Försvarsmakten inom de kommande åren. Hittills har inget beslut fattats om att utreda frågan om bortfallet av sökande med utländsk bakgrund.

- Vi har gjort stora ansträngningar för att det ska bli ett likabehandlande urval och anledningen till att vi ännu inte har gjort en större insats för att titta på de här bitarna handlar ytterst om att vi i så fall behöver prioritera frågan. I det här fallet måste uppdragsgivaren ge oss det uppdraget, det kommer att krävas en hel del resurser, säger Hermiz.

Svenskkunskaper viktigt

Polisen har inga planer på att lätta på kunskapskraven för att fler med utländsk bakgrund ska ta sig igenom nålsögat, eftersom en stor del av yrket handlar om att läsa och skriva, enligt Stefan Wehlin.

- Den som inte behärskar svenska språket i att kunna läsa och skriva fullgott kan tappa viktig information gällande ny lagtext. Och man skriver mycket under vittnesupptagning och förhör, därför är det viktigt ur ett rättsäkerhetsperspektiv, säger han.

Lösningen är i stället att locka ännu fler med utländsk bakgrund att söka, bland annat genom att besöka gymnasieskolor och riktad annonsering på sociala medier. Stefan Wehlin har som målsättning att få upp siffran till 30–35 procent av de sökande.

- Jag tror att vi tappar enorm kompetens om vi inte lyckas med att rekrytera folk med invandrarbakgrund i tillräckligt hög utsträckning, säger han.

"Språket tar bort murar"

Martin Lazar, polis i Botkyrka, kom till Sverige från Irak som 15-åring. Han säger att han ofta får användning för sina kunskaper i assyriska och arabiska.

- Vi börjar alltid med svenska, men om vi inte når fram försöker vi med deras hemspråk. Ibland när vi kommer hem till folk har de svårt att förstå varför polisen är där överhuvudtaget innan jag pratar arabiska. Språket tar bort många murar, säger han.

- Däremot tycker jag inte att man ska underlätta antagningsprocessen för att få in fler med utländsk bakgrund, men polisyrket måste marknadsföras bättre.

Erik Paulsson Rönnbäck

TT-TT Spektra