Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

171203-mediegrundlag-574043_se.hn_1.jpg

Regeringen vill stoppa kritiserade sajter

När sajten lanserades fick den massiv kritik för att hänga ut brottslingar och publicera känsliga uppgifter. Men Lexbase databas baseras på allmänna handlingar och visade sig svår att stoppa. Nu lägger regeringen fram ett lagförslag som bland annat ska kunna förbjuda liknande söktjänster.

Söktjänsten Lexbase, med uppgifter om personer som förekommit i brott- eller tvistemål, fick hård kritik när den lanserades 2014. Lexbase skyddas dock av yttrandefrihetsgrundlagen eftersom bolaget har ett så kallat utgivarbevis.

Nu föreslår regeringen en begränsning av grundlagsskyddet för söktjänster som innehåller personuppgifter av integritetskänslig karaktär. Därmed ska det bli möjligt att på en webbsida i vissa fall förbjuda tjänster där man kan söka och sammanställa uppgifter om till exempel politiska åsikter, religion, hudfärg, uppgifter om hälsa och sexuell läggning, eller domar i brottmål.

- Journalistisk verksamhet ska inte träffas av något förbud, säger justitieminister Morgan Johansson (S).

Gamla uppgifter

Exakt vilka söktjänster som ska anses vara journalistiska får bli en "tillämpningsfråga", enligt honom.

Propositionen föreslår också att ansvariga utgivare inte ska vara ansvariga för uppgifter som är mer än ett år gamla på till exempel en tidnings webbsida. Tanken är att en ny utgivare ska ha haft möjlighet att ta ställning till publiceringar som han eller hon ansvarar för.

Lagförslaget innebär dock att om justitiekanslern eller en målsägande påpekar att äldre publicerade uppgifter kan utgöra ett yttrandefrihetsbrott så ska uppgiften tas bort senast två veckor efter påpekandet. Annars kan en rättsprocess inledas.

En tredje viktig förändring är att Sverige ska kunna ge rättsligt bistånd till länder när det gäller brottsutredningar mot personer som vistas i Sverige, även när det berör brott på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området. Det kan till exempel handla om att svensk polis genomför husrannsakan eller förhör på ett annat lands begäran.

Bistånd kan ej ges

Sverige kan i princip i dag inte ge sådant bistånd på det grundlagsskyddade området.

- Det kan ju finnas fall där vi faktiskt bör göra det, till exempel hets mot folkgrupp eller förtal, säger Johansson.

Han betonar dock att åtgärderna måste följa samma principer som gäller om det vore en brottsutredning i Sverige.

- Vi ska inte gå längre än vad vi själva skulle gjort om det var ett eget mål.

TT: Skulle till exempel Turkiet kunna begära rättsligt bistånd mot någon i Sverige som man anser förtalat landets president?

- Man får pröva från fall till fall, men grunden är att det är våra nationella regler om vad vi betraktar som brott mot yttrandefriheten och tryckfriheten som fäller avgörande om vi ska hjälpa ett annat land eller inte, säger Johansson.

Fakta: Bakgrund till propositionen

Mediegrundlagarna är tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Internets utveckling anses kräva ändringar i grundlagarna.

Propositionen bygger på en Mediegrundlagskommitténs betänkande 2016.

Några större förändringar jämfört med lagrådsremissen i somras har inte gjorts, enligt justitieminister Morgan Johansson.

Tanken är att grundlagsändringarna ska träda i kraft 1 januari 2019.

För det krävs ett riksdagsbeslut före valet och ett efter.

Enligt Morgan Johansson har lagförslagen majoritetsstöd i riksdagen.

MEST LÄST