Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

171207-karnavfall-577508_se.hn_1.jpg

Osäkerhet om kostnader för kärnavfall

De avgifter som kärnkraftsindustrin ska betala för hur kärnavfall hanteras i framtiden kanske inte räcker. I stället kan skattebetalarna komma att stå för den saftiga notan, enligt en granskning från Riksrevisionen.

Hittills har kostnaderna i Sverige för hantering, rivning, forskning av kärnavfall varit cirka 43 miljarder kronor. Företaget Svensk kärnbränslehantering (SKB) räknade 2016 ut de återstående kostnaderna till 106 miljarder kronor.

Men Strålsäkerhetsmyndigheten och forskare har gjort andra beräkningar.

- Det kan skilja upp till tiotals miljarder kronor, säger Charlotte Berg, projektledare för granskningen vid Riksrevisionen.

"Stora osäkerheter"

Det statliga finansieringssystemet, med en fond som kärnkraftsindustrin ska betala in till, ska täcka avveckling och avfallshantering fram till år 2080. Fondkapitalet ligger nu på 64 miljarder kronor.

De aktiva kärnkraftverken betalar in en avgift per kilowattimme el, medan exempelvis Barsebäck, vars sista reaktor stängdes 2005, betalar en fast avgift.

Men för lite pengar har sannolikt kommit in till fonden och statens ekonomiska säkerheter har varit otillräckliga, enligt Riksrevisionens granskning.

- Det är väldigt stora osäkerheter i beräkningarna, hur mycket det kommer att kosta att gräva ned avfall i slutförvar, arbetskraftskostnader, kopparpriser, makroekonomin, säger Charlotte Berg.

Slår ifrån sig

Men Svensk kärnbränslehantering menar att Riksrevisionen har fel i att skattebetalarna kan komma att stå för notan.

- Alldeles oavsett fondens storlek så finns ansvaret för att finansiera det här kvar hos kärnkratsbolagen, säger Anna Porelius, kommunikationschef på SKB.

Det är reglerat i lag och oavsett hur stor avgiften till kärnavfallsfonden är kommer kärnkraftsbolagen att stå för hela notan, säger Porelius och kallar systemet både robust och välfinansierat.

MEST LÄST