En demonstration mot nedskärningarna av personlig assistans. Arkivbild.
En demonstration mot nedskärningarna av personlig assistans. Arkivbild.

Oro kring assistans bekymrar Europarådet

Åtstramningen kring rätten till statlig assistansersättning oroar många berörda svenskar och ansökningsprocessen anses påträngande och jobbig, säger Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter i en ny rapport.

ANNONS
|

Kommissionären Nils Muiznieks besökte Sverige i oktober förra året med syfte att samla in information om bland annat situationen för funktionshindrade.

Även om Sverige på många håll ligger långt fram – när det gäller lagstiftning, diskrimineringsombudsmannens roll och relativt generösa assistanssystem – så kommer det oroande signaler, är hans slutsats.

- Jag fick signaler från ett antal organisationer att man ansåg att inspektionerna och ansökningarna kring assistansersättning var överdrivna, att man kom och tittade på om man verkligen behöver si och så mycket assistans.

ANNONS

Oroas över svårigheter

Muiznieks rekommenderar att myndigheter sätter sig ner med organisationerna och bemöter frågorna kring att en del kan känna sig kränkta av ansökningsprocessen.

Han oroas över att Sverige gör det svårare för personer med behov av assistans att få det.

- Jag får många signaler om en mer restriktiv hållning. Förstagångsansökande får nej, och de som tidigare haft rätt till ersättning förlorar den. Och att det är ett stort tryck på att kapa kostnader, och att det har en negativ påverkan för funktionshindrade, säger Muiznieks.

Instämmer i kritiken

Bengt Eliasson, funktionshinderspolitisk talesperson för Liberalerna, är något överraskad över att Europarådet uppmärksammar frågan.

- Att man tar upp assistansen visar ju allvaret i frågan, säger han.

Eliasson håller med om beskrivningarna i rapporten kring bedömningarna som görs vid beviljning och omprövning av assistansersättningen, och kallar dem "oerhört integritetskränkande". Liberalerna skulle vilja se ett system med färre kontroller och ett tydliggjort ansvar hos den enskilde att anmäla om förändringar kring behovet sker.

ANNONS

- Man (kommissionären) pekar på att regeringen i sitt maktutövande kränker mänskliga rättigheter. Det är min tolkning, säger Eliasson.

Följer lagen

Statsrådet Åsa Regnér (S), som har funktionshinder som sitt ansvarsområde, säger generellt att regeringen inte förändrat någon lagstiftning eller inskränkt rättigheter. I stället har några domar fallit om vem som ska omfattas som blivit vägledande.

- Då måste myndigheterna i Sverige följa de besluten. Det vi gjort är att vi fryst tvåårsomprövningar för dem som omfattas av personlig assistans, säger hon.

Europarådet gör återkommande rapporter om människorättsläget i dess medlemsländer. I årets rapport får Sverige även kritik för delar av sin flyktingpolitik, inte minst när det gäller begränsningar i möjligheten till familjeåterförening.

TT

Fakta: Statlig assistans

Enligt statistik från Försäkringskassan hade 14803 personer statlig assistansersättning i januari i år. På en månad innebär det en minskning med 80 personer, på ett år cirka 800 personer och på två år omkring 1300. Det totala antalet har inte varit lägre sedan 2006.

Den statliga ersättningen är till för dem med hjälpbehov över 20 timmar per vecka. Kommuner ska stå för assistansen för dem med mindre behov än 20 timmar per vecka.

Källa: Försäkringskassan

ANNONS