Civilminister Ardalan Shekarabi (S) presenterar regeringens förslag om politikerkarantän. Arkivbild.
Civilminister Ardalan Shekarabi (S) presenterar regeringens förslag om politikerkarantän. Arkivbild.

Ministerkarantän ska minska korruptionsrisk

Politiker ska inte kunna bli lobbyister över en natt, anser regeringen. Därför föreslås nya karensregler för ministrar och statssekreterare som går till ett nytt jobb utanför staten. Förhoppningen är bland annat att minska risken för korruption.

ANNONS
|

- Vi är ett av få länder som inte har ett regelverk för övergångar mellan politik och näringsliv, sade civilminister Ardalan Shekarabi (S) på en pressträff om lagrådsremissen med förslagen.

Regeringen föreslår att det ska införas en karenstid på tolv månader innan statsråd och statssekreterare ska kunna börja ett nytt jobb eller uppdrag utanför den statliga sektorn. Om de vill börja jobba inom karenstiden blir de skyldiga att i förväg anmäla detta till en särskild nämnd. Nämnden ska inom tre veckor ha satt ner foten i frågan om det finns intressekonflikter och om ministern eller statssekreteraren ska ordineras karantän.

ANNONS

Nämnden, som inrättas under riksdagen, kan också besluta att politikern inte får befatta sig med vissa frågor under karenstiden.

Om karantän blir rådet ska politikern eller statssekreteraren få ersättning motsvarande ministerarvode eller lön under karantänstiden.

Stora risker

Riskerna för korruption i offentlig verksamhet är stora, anser Ardalan Shekarabi. Inte minst i kommuner och landsting där offentlig verksamhet kan ha privatiserats och projekt och upphandlingskontrakt kan handla om stora pengar.

Men trots att trovärdighets- och korruptionsriskerna finns på många håll, inte bara i toppolitiken, omfattar lagförslaget inte politiker eller höga tjänstemän i kommuner och landsting.

- Det finns definitivt behov att titta närmare på hur det ser ut i kommuner och landsting. Det är dock mycket mer komplicerat att nationellt fatta sådana beslut, säger Ardalan Shekarabi, som uppmanar kommuner och landsting att själva ta tag i frågan.

Han framhåller att samlingsorganet Sveriges kommuner och landsting (SKL) har skrivit rekommendationer för avgångsvederlag. Han uppmanar SKL att skriva riktlinjer för vad som ska gälla vid övergångar till näringslivet.

- Jag skulle gärna se att SKL tar fram rekommendationer om karens för politiker på kommun- och landstingsnivå, säger Shekarabi som vill ha mer samtal med kommunerna om frågan.

ANNONS

Redan i sommar

Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli i år, vilket gör att ministrar och statssekreterare i den nuvarande regeringen omfattas om de får ett nytt jobb utanför staten.

När förslaget lades fram i början av 2017 av regeringens utredare Sten Heckscher föreslogs inga sanktioner för politiker som struntar i att anmäla till nämnden eller inte följer nämndens beslut. Inte heller regeringen föreslår några sanktioner.

TT

Fakta: De gick till näringslivet

De flesta av OECD:s medlemsländer har infört regleringar för att undvika intressekonflikter.

Det finns gott om tidigare statsråd som snabbt hamnat i näringslivet inom samma yrkesområde som de tidigare haft ansvar för. Den förre statsministern Göran Persson (S), som själv kritiserat folk för att gå från politiken till näringslivet, blev konsult på kommunikationsfirman JKL och har suttit i flera bolagsstyrelser, bland annat som ordförande i Sveaskog.

Förre finansministern Anders Borg (M) blev rådgivare till Citigroup, en av världens största finansaktörer. Den tidigare skatte- och näringsministern Thomas Östros (S) blev vd för Bankföreningen.

Den tidigare finansministern Pär Nuder (S) är rådgivare i riskkapitalbolaget EQT, och förra näringsministern Maud Olofsson (C) blev efter avslutad politikerkarriär styrelseproffs och har suttit i bland annat LKAB, Diös och Visitas styrelser.

ANNONS