Gymnasie- och kunskapsminister Anna Ekström (S) vill utbilda fler tolkar. Arkivbild.
Gymnasie- och kunskapsminister Anna Ekström (S) vill utbilda fler tolkar. Arkivbild.

Flerspråkig personal kan ersätta tolkar

Tolkbristen är ett stort problem, anser regeringen som nu presenterar ett "tolkpaket". Bland annat ska flerspråkig personal på myndigheter rycka in som tolkar vid behov. Men modern teknik har redan skapat bättre förutsättningar på ett par av landets stora sjukhus.

ANNONS
|

Trots att antalet asylsökande har minskat sedan 2015, är behovet av tolkar stort. I sjukvården händer det att underåriga barn får tolka åt sina föräldrar. Det berör gymnasie- och kunskapsminister Anna Ekström (S) särskilt mycket:

- Jag kan tänka mig hur fruktansvärt jobbigt det måste vara att hjälpa sin pappa när det gäller medicinska problem, och kanske i intima frågor, eller att som vuxen behöva ta hjälp av sina barn.

ANNONS

Sällan före 10

I ett led att trygga tillgången på professionella tolkar får tolkutbildningen vid Stockholms universitet mer resurser och en ny utbildningsväg för att bli kontakttolk kommer att inrättas på försök på yrkeshögskolan.

Men det finns också effektivitetsproblem. Anna Ekström tar som exempel att tolkar sällan får uppdrag före klockan 10 och efter klockan 15. Under några timmar mitt på dagen då myndigheterna håller sina möten ska tolkarna finnas till hands överallt, men har svårt att få uppdrag övriga tider.

- Paradoxalt nog behövs tolkar i väldigt stor utsträckning, men de riskerar att inte få bidra i den utsträckning de skulle vilja och samhället behöver, säger Anna Ekström.

Flerspråkig kompetens

Mot den bakgrunden får fem stora myndigheter i uppdrag att effektivisera tolkanvändningen. Det handlar om att samarbeta om tillgängliga tolkar men också att undersöka om det går att i högre grad använda flerspråkiga medarbetare som komplement till tolkar.

- När jag själv var chef för Skolverket så gjorde vi så i vår upplysningstjänst. Vi uppfattade det som ett väldigt bra sätt att tillvarata medarbetarnas kompetens, säger Anna Ekström.

ANNONS

Även på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna kan medarbetares flerspråkighet komma till nytta.

- De som vuxit upp med andra språk i hemmet har vi jättestor nytta av. Då är det inte alltid en nödvändighet med tolk. Men i vårdmöten måste alla nyanser komma fram. Har vi svårt att nå den förståelsenivån engagerar vi tolk, säger Pia Malmquist, överläkare och enhetschef vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna.

Inte ett problem

Tillgången på tolkar är inte ett problem för sjukhuset.

- Vi utnyttjar telefontolkning i hög utsträckning och det är ett smidigt system eftersom tolken inte behöver förflytta sig. Det var mycket mer omständligt då vi, för några år sedan, beställde tolkar som skulle ta sig till sjukhuset. Så de tekniska lösningarna som mobilerna fört med sig har tillfört enormt mycket, säger Pia Malmquist.

Maria Taranger, överläkare och verksamhetschef vid Östra sjukhuset i Göteborg, är inne på samma linje:

ANNONS

- Jag har inte fått några signaler om att vi har svårt att få tolkar. Vi använder telefontolk i hög utsträckning, och personligen tycker jag att det ger ett bättre möte med patienten. Jag och patienten får bättre kontakt när tolken inte är med i rummet.

TT

Fakta: Åtgärdspaketet

1. Tolkutbildningen vid Stockholms universitet byggs ut. Den och tolklärarutbildningen föreslås få 4,2 miljoner kronor nästa år, 7,2 miljoner 2019 och 9,6 miljoner kronor årligen från och med 2020.

2. Myndigheten för yrkeshögskolan genomför på försök utbildning till kontakttolk. Försöket omfattar cirka 160 utbildningsplatser. De första utbildningarna startar i januari 2019.

3. Fem myndigheter – Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket – ska effektivisera användningen av tolkar. I uppdraget ingår att utnyttja flerspråkiga medarbetare som komplement till upphandlade tolktjänster.

4. En ny utredning ska se över tolkförsörjningen på längre sikt och bland annat föreslå tydliga utbildningsvägar och hur en eventuell tillsyn kan utformas. Utredare blir Gunnar Holmgren, landshövding i Västernorrland.

Källa: Utbildningsdepartementet

Fakta: Tolkar

En sammanställning av det totala antalet verksamma tolkar i landet saknas. Enligt företaget Semantix är antalet cirka 6000.

I september i år fanns i Kammarkollegiets register 1637 tolkar, varav 828 var auktoriserade tolkar och 802 utbildade eller validerade tolkar.

Ett fåtal av de auktoriserade tolkarna är specialiserade som rätts- eller sjukvårdstolk. Exempel: Antalet sjukvårdstolkar i arabiska är 16, i somaliska 0, i finska 22.

Kompetensnivån hos tre fjärdedelar av tolkarna är alltså inte registrerad. Verifiering av kompetensnivå är inget krav för att arbeta som tolk.

Det finns flera utbildningsvägar till tolkyrket: internutbilldningar hos tolkbyråer, via studieförbund eller folkhögskolor eller universitet.

Omkring 40 procent av de auktoriserade tolkarna är över 60 år och går alltså i pension om några år.

Källor: Semantix, Kammakollegiet och dir 2017:104

ANNONS