Landets södra halva upplever nu ett ovanligt kylslaget slut på februari. Mellan klockan 19 på lördagen och klockan 19 på söndagen hade ingen av SMHI:s 24 mätstationer i landet noterat temperaturer på plussidan. Därmed har vi haft ett nationellt isdygn, det andra i vinter. Det förra var den 5–6 februari.
- Vi kommer att få fler isdygn i veckan. Det här det första i en serie isdygn, säger meteorolog Per Lundgren på SMHI.
Kylan i Götaland ser ut att kulminera på tisdagen. Då kan temperaturen även dagtid hålla sig runt tio minusgrader.
Kylan i kombination med de friska till hårda vindbyar som väntas blåsa kommer att bita rejält i kinderna.
- Vindens kyleffekt gör att det snarare kommer att kännas som att det är 20 minusgrader, säger meteorolog Therese Gadd på SMHI.
Längre upp i landet blir det också minusgrader, men på nivåer som är mer normala för årstiden.
- Den riktigt kalla luften berör främst landets södra halva. I norr är det mer stabilt eftersom det inte blir blåsigt, säger Therese Gadd.
Fakta: Nationellt isdygn
Med isdygn menas att temperaturen inte överstiger 0,0°C under dygnet. Då avses inte ett kalenderdygn utan det så kallade temperaturdygnet. Temperaturdygnet sträcker sig från klockan 19 (klockan 20 svensk sommartid) föregående dygn till klockan 19 (klockan 20) innevarande dygn.
Ett uttryck som dykt upp på senare år är så kallade nationella isdygn. Det betyder att samtliga stationer i Sverige har isdygn samtidigt.
Den vinter som hittills uppvisat flest nationella isdygn i rad är 1969/70 med 25 sådana. Statistiken sträcker sig tillbaks till 1951, varför exempelvis de mycket kalla krigsvintrarna inte ingår i studien.
Flest isdygn i rad är tio stycken mellan den 11 och 20 februari 1970.
Det dygn som uppvisat den allra lägsta maximitemperaturen för Sverige är den 11 januari 1987, då ingen station hade högre än -8,8°C.
Källa: SMHI