Många av dem som reste till IS levde redan innan ett liv i utanförskap, med arbetslöshet, missbruk och kriminalitet, och har återvänt till det. "De har i stort sett gått tillbaka till livet de lämnade", säger Fredrik Malm, polis i Vivalla i Örebro, varifrån ett tjugotal personer reste. Arkivbild.
Många av dem som reste till IS levde redan innan ett liv i utanförskap, med arbetslöshet, missbruk och kriminalitet, och har återvänt till det. "De har i stort sett gått tillbaka till livet de lämnade", säger Fredrik Malm, polis i Vivalla i Örebro, varifrån ett tjugotal personer reste. Arkivbild.

De stred för IS – tar inte avstånd

Många av de svenska IS-krigarna som kommit tillbaka till Sverige lever i samhällets utkanter. Här finns föräldrar som bara vill få tillvaron att fungera igen – men också individer som fortfarande är våldsbejakande och gör allt för att gå under radarn.

ANNONS
|

- Den farligaste gruppen är de som fortfarande är radikaliserade och inte vill ha med myndigheterna att göra. Tyvärr är det också den grupp som vi vet minst om, säger Yassin Ekdahl, psykolog och tidigare kommittésekreterare hos Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism.

TT har pratat med nationella experter, lokala samordnare, poliser och socialarbetare i de kommuner varifrån flest svenska jihadister rest. Mellan 2012 och 2016 reste ungefär 300 personer för att ansluta sig till IS eller andra våldsbejakande islamistiska grupperingar i Syrien och Irak. Av dem som deltagit i strider är flera i dag döda, men omkring 150 IS-anhängare har tagit sig tillbaka till Sverige.

ANNONS

Begår brott

Bilden av återvändarna är splittrad. Här finns både de traumatiserade och de som i dag tar avstånd – men också de som fortfarande svär sig till den våldsbejakande ideologin.

- De återrapporteringar jag får är att man mer står kvar i sin ideologi, det är färre som tar avstånd, säger Christoffer Bohman, polisens biträdande områdeschef i Järva.

I hans område återfinns flera av dem som återvänt.

- Vi kan säga att de lever utan att göra något större väsen av sig. Finns det de som begår brott? Ja det gör det, och det är egentligen hela skalan med tonvikt på vardagsbrottslighet som är av ekonomisk vinning, säger han.

TT: Vad gör de med pengarna?

- Det finns det olika syften med, allt från att finansiera sitt eget leverne till att göra andra saker, eventuellt med politiska syften, säger Christoffer Bohman.

ANNONS

Fortsätter begå brott

Många av dem som reste levde redan innan ett liv i utanförskap, med arbetslöshet, missbruk och kriminalitet, och har återvänt till det.

- De har i stort sett gått tillbaka till livet de lämnade. Någon var inne i ett missbruk och har återfallit i det, en annan har dömts för olika typer av småbrott, det finns familjer som man försökt återetablera men där vi har anmälningar om bedrägerier, stölder och sådana saker, säger Fredrik Malm, kommunpolis som jobbar mot radikalisering i Örebro.

Långtifrån alla som reste gjorde det av religiös övertygelse, för många var det istället våldet som var den röda tråden – och det fortsätter att gälla vid hemkomst.

- Resandet var ett symptom på en massa olika saker, som en uppväxtmiljö där man inte såg någon framtid. En del hittade svaret i att resa iväg till Syrien, inte nödvändigtvis för att man var extremist utan mer för att man var våldsbejakande. En av dem som återvänt hit till Örebro sitter just nu häktad för mord, säger Fredrik Malm, och syftar på dådet i Vivalla i somras då två män i 20-årsåldern sköts ihjäl.

ANNONS

Fiender på två håll

Det finns också IS-återvändare som ångrat sig. Som från början kanske inte helt insåg vilka fasor de skulle möta på plats i terrororganisationens välde.

- De lever under ganska stor stress. Det var inte som man trodde. Då väljer man att lämna fast man inte får lämna, och då blir man ofta jagad och tvingas gömma sig. En del har varit på flykt väldigt länge, det kan röra sig om månader, och är i ganska dåligt skick när de kommer – traumatiserade, skamsna och med skuldkänslor över att de tog med sin familj ner, säger en person med insyn i den extremistiska miljön som vill vara anonym.

Ofta behöver de skydd, berättar personen.

- De har fiender på två håll, de som inte gillar att de åkte och de som inte gillar att de åkte hem. De är utsatta för hot och rädda för sitt liv, säger han.

ANNONS

"Hjärntvättade"

Att hjälpa en familj i en sådan situation upp på banan igen tar tid, mellan ett och två år uppskattningsvis.

- I början märker man att de har en relation till ideologin, de är svajiga i hur de pratar, de kan förringa grovt våld. De är lite hjärntvättade, säger han.

Bettan Byvald är socialsekreterare i Göteborg och arbetar med IS-återvändare.

- Man får jobba rätt mycket på att få en tilltro, att vi inte vill straffa dem utan att vi vill få dem att må bra och bli hyggliga medborgare igen, säger hon.

TT: Hur ofta lyckas man hjälpa dem in i samhället igen?

- Att ha barn är en motiverande faktor. Det är värre för dem som är ensamma, unga män eller kvinnor som kommer tillbaka. En del var väldigt skadade när de åkte ner och är ännu mer skadade när de kommer hem. Det går inte bra för alla, säger hon.

ANNONS
TT

Fakta: IS-anhängare från Sverige

Omkring 300 personer har sedan 2012 rest ned till Syrien och Irak för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupper i regionen, främst IS.

Cirka hälften av dem har återvänt.

Ett 50-tal tros ha dödats. Runt 100 personer finns kvar i konfliktområdet.

Resandet var som störst 2013 och 2014, därefter började resandeströmmen klinga av. 2016 reste ett tiotal personer.

Återvändandet började mattas av 2016. Förra året handlade det om ett tiotal personer.

Säpo har samtal med alla som återvänder. Finns det anledning att anta att brott har begåtts inleds en förundersökning.

Källa: Säpo

ANNONS