Den tidigare EU-ministern och mångåriga riksdagsledamoten meddelar på Twitter att hon inte tänker delta i Liberalernas partiledarkamp:
"Tack för alla omtänksamma mail! Det värmer enormt <3 Men jag har ingen önskan eller längtan att återvända till svensk partipolitik", skriver Birgitta Ohlsson.
För Liberalerna är det viktigt att hitta en enande person, säger Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Han är tveksam till om Birgitta Ohlsson hade lyckats uppfylla det kriteriet.
- Bara det att hon utmanat en sittande partiledare är ju inte direkt en merit, så att säga.
Birgitta Ohlsson utmanade Jan Björklund om partiledarposten 2017, men valde att ge upp efter att inte ha lyckats samla tillräckligt mycket stöd.
Flera säger nej
Ohlsson är ett i raden av framträdande L-namn som sagt nej till partiledarposten de senaste dagarna. I fredags sade riksdagsledamoten Gulan Avci till TT att hon inte känner att hon befinner sig i ett läge där hon kan ta sig an uppdraget.
EU-kommissionären Cecilia Malmström sade nej redan i december och upprepade samma nekande svar i en intervju med Dagens Nyheter i fredags.
Tommy Möller pekar på att Liberalerna offrade mycket när partiet tog beslutet att stödja den rödgröna regeringen, vilket innebär att det skulle bli svårt för en ny partiledare att bryta avtalet, även om han eller hon i grunden hellre hade sett Ulf Kristersson som statsminister.
- Skulle man gå tillbaka demonstrerar man att partiet är en opålitlig uppgörelsepartner. På det viset är man lite inlåst, man har investerat så oerhört mycket i den här uppgörelsen så den som ska leda är nog ganska begränsad i sitt handlingsutrymme i den meningen.
- Även om L väljer någon som inte var för uppgörelsen så skulle nog den personen ändå vara tvungen att vara lojal mot den under överskådlig framtid.
Anpassning vanlig
Men även en kontroversiell person skulle kunna lyckas ena partiet eftersom partiledare tenderar att anpassa sig efter den roll de väntas spela, säger Möller.
- Den person som väljs till partiledare tenderar att vara så pass känslig för de specifika behov och det specifika läge som föreligger att han eller hon automatiskt blir tvungen att agera som en samlande kraft och inte tydligt företräda en särskild gruppering.
TT