Historiskt. Gustaf Cederströms målning Karl XII:s likfärd från 1884. Efter att kungen skjutits drog sig de svenska trupperna tillbaka från Halden. Kungen balsamerades i Uddevalla och fördes sedan till Stockholm där han begravdes den 26 februari 1719.
Historiskt. Gustaf Cederströms målning Karl XII:s likfärd från 1884. Efter att kungen skjutits drog sig de svenska trupperna tillbaka från Halden. Kungen balsamerades i Uddevalla och fördes sedan till Stockholm där han begravdes den 26 februari 1719.

Vad för slags skott dödade Karl XII?

Det är nästan 300 år sedan Karl XII stupade i Halden. Men vad var det för projektil som dödade kungen och vem avfyrade den? En ny gravöppning skulle kunna ge svar.

ANNONS
|

Det ska erkännas med en gång. Karl XII:s död har inte fullt lika många konspirationsteoretiska hemsidor och diskussionstrådar på nätet som Kennedymordet och mordet på Olof Palme.

Men de diskussioner som finns är väl så intressanta att följa, särskilt som de har en tendens att spåra ur. Är Kulknappen Karl XII:s dödskula? Ja i så fall har Peter Englund, historiker och ledamot av Svenska Akademien, lovat att äta upp sina gamla kalsonger. Andra hejar ivrigt på för en ny gravöppning och vetenskapliga undersökningar av de balsamerade kvarlevorna –medan en diskussionsdeltagare på nätet är mer krass: "Öppna gärna kistan, men säg som det är: vi vill se liket!"

ANNONS

Karl XII sköts till döds i en löpgrav vid belägringen av Fredrikstens fästning i Halden den 30 november 1718. Tiden därefter frodades rykten och sägner om hur kungen, som överlevt fältslag efter fältslag, egentligen hade dött. Var det en fiendekula från den norska befästningen eller föll kungen offer för en konspiration i de egna krigströtta leden?

I Öxnevalla visste man minsann hur det gått till, även år 1924. (Se faktarutan.) Det var då smeden Carl Hjalmar Andersson hittade Kulknappen på grusgången i sin trädgård i Horred.

Strax innan kulknappen tittade fram hade han hämtat nytt grus vid ett grustag vid Deragård. För honom var sägnen om kulknappen levande. När han såg kulknappen var det självklart för honom –det där måste vara kulan som dödade Karl XII!

1932 visade smeden fyndet för Albert Sandklef som var chef för museet på fästningen. Sandklef undersökte kulan och sägnerna och presenterade den 1940 både i bokform och på museet som Kulknappen som dödade Karl XII.

I Hallands - Kulturhistoriska Museums årsbok 2016 presenterar museets förste antikvarie Pablo Wiking Faria ny forskning om sägnerna om Kulknappen. Han har gått igenom Sandklefs material på nytt –något som inte är gjort sedan 1941.

Sägner om en kulknapp finns på många håll i landet. Men i Öxnevalla är sägnen mer detaljerad och fler människor berättar den än på andra platser.

ANNONS

–Sandklef för fram argument att det är fler som berättar sägnen i Öxnevalla än på andra platser, men jag tycker att han missar argumentet att sägnen är mer detaljerad i Öxnevalla, säger Pablo Wiking Faria.

I Öxnevalla fanns också en soldat, Mårten Nordstierna, som var med vid Fredrikstens fästning 1718 –vilket är intressant eftersom sägnen i Öxnevalla, till skillnad från på andra ställen, säger att "det var en soldat härifrån" som var med.

Karl XII vilar i Riddarholmskyrkan. Graven har öppnats vid flera tillfällen, senast 1917. En forskargrupp har sedan 2009 Riksantikvarieämbetets tillstånd att öppna graven på nytt, men någon öppning har inte kunnat ske eftersom projektet saknar finansiering.

Marie Allen, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, ingår i gruppen. Hon har undersökt dna från Kulknappen tidigare och jämfört det med dna från kungens blodiga handskar, som förvaras på Livrustkammaren. Undersökningen visade att Kulknappen kan vara Karl XII:s banekula –dock var det inget unikt dna utan ett som bärs av flera procent av befolkningen. En gravöppning skulle möjliggöra en mer omfattande dna-analys.

–Vi vet ju hur Karl XII såg ut eftersom det finns målningar av honom, men vi skulle kunna verifiera ögon- och hårfärg. Framförallt kan vi använda dna-analysen för att ge större tyngd vid jämförelse med material som man tror har kommit från kungen –som de blodiga handskarna, eller Kulknappen.

ANNONS

Gravöppningen skulle också ge möjlighet att undersöka prov från kungen i elektronmikroskop.

–I ett sådant mikroskop kan man se på atomnivå vad det var för kula. Var det järn var det ett slags hagelkula från en kanon. Var det bly är det sannolikt en musköt – svensk eller norsk kan man inte veta. Var det mässing var det med största sannolikhet Kulknappen, säger historikern Rolf Uppström.

Andra forskare i gruppen kan konstruera filmer över kulbanan genom huvudet och det kan ge svar på med vilken kraft som kulan träffade –det vill säga om det var ett skott från långt eller nära håll. Hallands Kulturhistoriska Museum är positivt till en gravöppning.

Rolf Uppström, Marie Allen och de andra forskarna hoppas på finansiering –helst upp mot två miljoner kronor –så att gravöppningen och undersökningarna kan genomföras.

–Vi bara hoppas på att få ihop pengarna, det är det som det hänger på, säger Rolf Uppström.

Sägnen i Öxnevalla säger att en soldat från Öxnevalla var med vid belägringen av Fredrikstens fästning. Han såg kungen bli skjuten och att kulan studsade mot en sten. Soldaten tog kulan –en kulknapp –och tog den med sig hem. Väl hemma skröt han om att han hade kulan som dödade kungen i sin ägo. Någon i Stockholm erkände mordet och då gick prästen i Öxnevalla till soldaten och sa åt honom att göra sig av med kulknappen. Prästen och soldaten gick till ett ställe i närheten av Deragård i Öxnevalla och slängde bort kulknappen där.

ANNONS