Vi möts på Luftvärnsregementets mäss och börjar med att titta på medaljen på hans kavaj. Han fick den först förra året, men den är ett hederstecken för de insatser han gjorde för Finland redan 75 år tidigare.
Fast egentligen hade han som ung finlandssvensk inte alls tänkt hålla på med något militärt. När kriget bröt ut den 30 november 1939 satt han på en fysikföreläsning på Helsingfors universitet och hörde flyglarm och explosioner.
– Läraren var klädd i uniform eftersom han på grund av det spända läget varit på övning, minns Axel och berättar att lektionen avbröts eftersom läraren försvann iväg.
Den 20-årige Axel blev första krigsmånaden beordrad att vara övervakare i huset han bodde i. Det innebar att han med hjälp av sand som lagrats på vinden skulle försöka släcka eventuella bränder som kunde uppstå vid flygbombningar.
I januari 1940 kallades han in på rekryttjänstgöring, men hann aldrig skickas till fronten innan det så kallade Vinterkriget tog slut i mars.
I stället kommenderades han till reservofficersutbildning och var sommaren 1941 – när Fortsättningskriget bröt ut – plutonchef, förlagd intill Hangöområdet.
– Vi fick order om att förflytta oss in i Karelen – och som infanterister gick vi till fots, säger Axel och berättar om långa marscher.
Den längsta, på 65 kilometer, skedde den 11 augusti – dagen innan hans finlanssvenska förband skulle anfalla ryssarna.
– Under marschen blev vi anfallna av sovjetiska plan. I flygattacken stupade vår regementskommendör, säger Axel och tillägger att ersättaren, bataljonskommendören, också avled efter att han blivit träffad dagen efter.
– Men vi var aldrig rädda, vi var så tränade inför det här att man agerade nästan automatiskt.
Mitt på dagen den 12 augusti överraskades Axels enhet av ett sovjetiskt kompani.
– Tack vare att de framstormande soldaterna vrålade ”uraa, uraa!”, för att stärka varandra och skrämma oss, hörde vi dem och kunde nedkämpa fienden.
När de några timmar senare besköts igen kröp Axel fram för att kolla läget.
– Plötsligt var det som att jag fick ett hårt knytnävsslag på armen. När jag tittade på den stack det ut benflisor likt ett plockepinn och jag förstod direkt att armen inte skulle gå att rädda, säger han och berättar att en prickskytt träffat honom med flygplansammunition som hade explosionsartad verkan.
En gruppchef lyckades sätta på ett första förband, men en stridsordonnans som kom fram för att hjälpa Axel blev dödligt träffad.
– Jag försökte säga till honom att han inte skulle sitta upp, men det var försent.
Först efter fem timmar lyckades Axels kolleger dra honom på en bår till förbandsplatsen.
– Jag hade förlorat så mycket blod att jag förmodligen var medvetslös. När jag vaknade upp hade de sågat av min skadade vänsterarm, säger han och tillägger:
– Men det gick ju bättre för mig än för min lillebror. Han stupade på Karelska näset sommaren 1944, bara 19 år, när han träffades av en granatskärva.
Resten av kriget ägnade Axel åt studier i ekonomi – och efter freden flyttade han till Sverige.
– 1946 hamnade jag i Torup för att jobba med ekonomi i Rydö. Jag bodde kvar i Torup tills jag 2006 flyttade till Kungsbacka.
När ett 90-tal personer från Hallands regementes kamratförening i månadsskiftet augusti/september reser till Finland – för att besöka allt från fästningen Sveaborg och Mannerheimmuseet till Åbo slott och Hangö frontmuseum – ska Axel träffa den ende från hans pluton som fortfarande är i livet, 96-årige Harry Sten.
– Det ska bli spännande. Direkt efter kriget var jag och återsåg frontområdet, men jag har inte varit där sedan dess.
Fakta: Finland 100 år
1100-talet: Svenska kolonisatörer införlivar gradvis det finländska fastlandet i det svenska riket.
1809: Efter att Finland varit svenskt i över 600 år förlorar Sverige sina ”östra landskap” till Ryssland.
1917: Under tumultet under den ryska revolutionen utropar sig Finland självständigt den 6 december.
1918: I inbördeskriget besegrar den ”vita” sidan den ”röda” sidan.
1939: Ryssland angriper Finland, som trots kraftigt numerärt underläge kämpar emot, men som efter ”Vinterkriget” tvingas avstå vissa områden till Ryssland våren 1940.
1941: I ”Fortsättningskriget” strider Finland vid Tysklands sida för att vinna tillbaka Karelen.
1944: Finland blir besegrat av Ryssland. Till skillnad från de baltiska staterna blir dock inte Finland en del av Sovjetunionen efter kriget.
1948: Vänskaps- och biståndspakten med Sovjetunionen. Det så kallade VSB-avtalet innebär att Finland ska ”försvara sig mot angrepp från Tysklands eller därmed förbunden stats sida, vid behov med bistånd av Sovjetunionen”.
1991: VSB-avtalet upphör efter Sovjetunionens upplösning.
1995: Finland blir medlem i EU.
2002: Finland överger sin egen valuta, den finska marken, för att införa EU:s gemensamma valuta, euron – som ett av de första EU-länderna.
2013: Svenska och finländska regeringarna förklarar att försvarssamarbetet mellan länderna ska öka.
2015: Planer finns nu på en gemensam marin enhet och att svenska och finländska flygvapnen ska kunna operera tillsammans med gemensamt utnyttjande av flygbaser.
