–Att ett landsting eller en region exempelvis behöver ett visst invånarantal för att fungera är inte ett relevant kriterium. Det finns inget samband mellan regioners storlek och deras resultat, säger Mats Eriksson (M), regionstyrelsens ordförande i Halland.
Frågan är aktuellt genom den statliga utredning om en ny indelning, där direktiven redan från start anger att resultatet ska bli färre och större regioner i Sverige. På vissa håll tycks detta få lokalt gehör, exempelvis i norrlandslänen där sammanslagningar är att vänta.
Länspolitikerna i Halland, som i stort sett i vart och ett av de senaste decennierna sett liknande förslag komma och gå, borrar på nytt ned klackarna i myllan och stretar emot: ”Vi vill hålla ihop Halland!”
– Halland och en rad andra län av samma storlek toppar kvalitetstalen för sjukvården. Inget tyder på att större län ger bättre vård, säger Tommy Rydfeldt (L).
– Regionarbetet handlar inte om storlek och minsta invånarantal, utan om bra samverkan och samarbeten, säger Niklas Mattsson (KD).
– Det är tråkigt att frågan har hamnat på organisatorisk nivå och att man inte har lagt fokus på de uppgifter som man ska lösa inom ett län eller region, säger Lise-Lotte Bensköld Olsson, Socialdemokraternas regionråd, om den pågående statliga utredningen, som också S-regeringen satt i gång.
Hon säger att tiden ”sprungit ifrån” kriterierna för utredningen, att de ärvts från den tidigare Ansvarsutredningen som 2007 föreslog ett Sverige uppdelat i sex eller nio regioner.
Regionstyrelsen var, efter sammanträde på onsdagen, helt enig om ett yttrande till indelningskommittén, i vilket man kritiserar valet av vissa kriterier för dess arbete; förutom invånarantal också kravet på ett universitet inom varje region och att regionerna bättre sammanfaller med de statliga myndigheternas regionala gränser. I stället föreslår man ett par utgångspunkter att lägga till arbetet: specifika olikheter i de regionala förutsättningarna och krav på ledarskap och mandat från invånarna i respektive region.
