Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    1/2

    Kollektivtrafik klättrar uppåt

    Under 2016 ökade varbergarna sitt kollektivåkande med drygt 30 procent. Ändå är falkenbergarna fortfarande ­mycket bättre på att åka kollektivt.

    Intresset för kollektivtrafik ökar sakta men säkert. För Varbergs del innebar 2016 en rejäl ökning. Anledningen är att rakare snabbare linjer med tätare turtabeller infördes i början av året. I Falkenberg gjordes motsvarande förändring 2011. Det fick till följd att boende i Skrea stationssamhälle och andra boende utmed linje ett till centrum och på linje sju till Glommen valde att åka kollektivt.

    I Falkenbergs kommun med 43 000 invånare gjordes 540 000 resor det senaste året (oktober 2015–oktober 2016) med stadsbussarna. Siffran för Varberg med 61 000 invånare hamnar på 514 000 resor.
    Utslaget per invånare åker falkenbergarna stadsbuss i snitt 13 resor per invånare och år. Motsvarande för varbergarna är åtta resor.
    – Det finns flera förklaringar till Falkenbergs höga siffror. Den linje­omläggning som gjordes 2011 har gjort att folk fått upp ögonen för att det går snabbt och enkelt att åka kollektivt. Dessutom lockar linje tio som går mellan den gamla och nya stationen många resande. De som börjar åka med tians buss för att komma till stationen upptäcker att det är enkelt att åka buss och vågar sig ut på andra resor, förklarar Johan Hasselqvist, trafikutvecklare vid Hallandstrafiken.

    Många börjar se fördelar med att åka buss. Den som kör bil kan inte göra något annat, men den som åker buss kan jobba, läsa eller koppla av. Hallandstrafikens riktmärke är att det ska ta max 20 procent längre tid att åka kollektivt än att åka bil. Där är man inte ännu, men någonstans kring 30 procent längre tid för kollektivåkandet tror Johan Hasselqvist är den nivå man hamnar på.
    – Det finns ingen anledning att se över turtätheten nu. Den är så bra den kan vara. Nu prioriterar vi själva resan som ska vara bekväm. Det innebär att vi försöker undvika vägar med höga gupp och trafikljus. Vi vill ha ett så bra flyt som möjligt i trafiken. Bussarna ska i möjligaste mån gå samma vägar som bilisterna väljer, förklarar Johan Hasselqvist.

    Efter linjeomläggningen i Falkenberg går bussar till Glommen och Skrea stationssamhälle en gång i kvarten i högtrafik. Resandet ökar stadigt och från oktober förra året till oktober i år gjordes 96 000 resor med linje ett till och från Skrea stationssamhälle. Under samma period ökade resandet på linje sju, till och från Glommen, med 45 procent och kom upp i 151 000 passagerare. Anledningen till ökningen är dels inflyttning i Glommen, dels asylboendet i Olofsbo.
    – Falkenbergs stadstrafik har haft en jättebra utveckling, trots att man egentligen inte gjort så mycket på senare tid. Nu är det dags att ta tag i området Smedjeholm. Där finns många arbetstillfällen och i dag går det bara en tur på morgonen och en på kvällen dit, säger Johan Hasselqvist.

    I Varbergs tätort gjordes en halv miljon bussresor förra året. Det betyder att varbergarna på allvar har funnit att bussen är ett alternativ till att ta bilen.
    – När vi jämför oktober 2015-oktober 2016 får vi en ökning med 31 procent. Förklaringen är det nya stadstrafiknätet med rakare turer och bättre turtäthet. Morgon och eftermiddag går bussarna en gång i kvarten, övriga tider en gång i halvtimman, säger Johan Hasselqvist.
    I varken Varberg eller Falkenberg finns det nattrafik, bortsett från buss 660 som går ”överallt” i Varbergs kommun för att täcka så många områden som möjligt.
    – Vi ska se över trafiken på natten. Det finns en efterfrågan på sena fredags- och lördagskvällar, främst i Varberg.

    Hallandstrafiken försöker fylla de behov som uppstår och håller kontakt med större arbetsgivare för att anpassa bussarnas tidtabeller till de anställdas arbetstider.
    Gekås, Ringhals, sjukhuset i Varberg och Värö bruk är exempel på arbetsplatser som Hallandstrafiken har en dialog med.
    Johan Hasselqvist:
    – Vi ingår i samhällsutvecklingen och ska vara med i et tidigt skede när ett nytt bostadsområde planeras. I bästa fall fungerar kollektivtrafiken redan när det är dags för inflyttning i ett nytt område. Då hinner de boende inte vänja sig vid att ta bilen.