En känsla av otillräcklighet och omänsklig stress ledde till arbetsdagar utan glädje. Kroppen sa ”stopp”. Psykiatrikern Niklas Nygren kunde inte resa sig ur sin stol. Han hade tagit slut. Nu ger han ut en bok om sin väg tillbaka från utmattningen.
När Niklas Nygren blev sjuk för två och ett halvt år sedan befann sig i en situation som många känner igen sig i. Arbetsbelastningen var alldeles för stor, känslan av att inte räcka till var ständigt närvarande och arbetsglädjen försvann, nattsömnen blev störd. Han fick en varningssignal i form av hjärtklappning och hamnade på akuten. Där konstaterades det att hans tillstånd hängde ihop med den stressiga tillvaron.
– Men jag förmådde inte bromsa. Jag var fast i ekorrhjulet.
Niklas Nygren levde ett gott, men hektiskt liv. Han hade utbildat sig under många år och bildat familj under studietiden. Familjen flyttade till Halland och han började jobba som överläkare på en mottagning.
– Snart levde jag med känslan av att aldrig räcka till, arbetsuppgifterna blev fler och fler och administrationen ökade, trots att antalet patienter inte gjorde det. Det värsta var när vi inte hade plats för våra patienter. Jag kände mig maktlös.
En morgon gick Niklas till jobbet tidigare än vanligt för att hinna jobba undan lite. Väl på sitt tjänsterum blev han sittande i sin stol utan att kunna göra eller känna någonting.
- Jag satt så i en och en halv timma. Jag var inte rädd. Det kändes bara tomt.
En kollega hittade Niklas och såg till att han kom hem. Han ringde sin chef och förklarade läget. Niklas förvarnade om att han förmodligen skulle bli borta från jobbet i en hel vecka och bokade av sina patienter.
- När jag senare träffade distriktsläkaren förklarade han att jag skulle vara sjukskriven en månad, till att börja med. Jag fick panik. Jag hade jättesvårt att släppa kontrollen över jobbet.
Så började den långa vägen tillbaka. Niklas, som mött många i samma situation i sitt arbete, kände sig trots allt trygg.
- Jag sa till mig själv "det kommer att ordna sig". Jag var inte deprimerad och hade inte ångest. Jag var drabbad av utmattningssyndrom, min hjärna hade helt enkelt kraschat.
Niklas Nygren blev ordinerad vila och promenader.
– Den första tiden var de ett heldagsprojekt att bara gå till affären. Att ta sig för någon så enkelt som att klippa gräset kunde ta tre dagar.
Med hjälp av tiden, meditation, mindfulness och yoga tog sig Niklas långsamt tillbaka. För ungefär ett år sedan började han tänka på vad som hänt honom och han reflekterade över det faktum att sjukskrivningar på grund av utmattning ökar.
- Jag funderade på om jag skulle gå ut med min egen berättelse och bjuda på mina egna erfarenheter. Vad skulle hända om jag gjorde det? Skulle jag känna skam? Psykisk sjuklighet är ju inte något man pratar öppet om i dag.
Niklas börjad skriva och delade med sig till nära och kära. Han fick positiv respons och startade en blogg. Hans första inlägg har lästs 100 000 gånger.
– Jag var helt oförberedd. Det var ju inte bara det att många läste, mina läsare kommenterade mina inlägg. Jag pallade inte med det utan stängde möjligheten att kommentera.
Niklas gick ut med namn och bild. Oron för att mötas av negativa kommentarer var helt obefogad.
- Jag fyllde tydligen ett behov som fanns hos många. Jag möttes av en enorm uppskattning.
Niklas skrev till exempel om känslan av otillräcklighet, om rädslan för att inte duga och framför allt rädslan för att inte kunna vara en bra pappa.
- Jag var ju en pappa med en trött hjärna. Att besöka badhuset med barnen kunde vara rena tortyren.
Läsarna uppskattade och kände igen sig. Niklas fortsatte att skriva under tiden som han kände sig allt starkare. För ett år sedan fjällvandrade han helt på egen hand snart är det dags att göra samma sak igen.
- Det är fantastisk läkning för kroppen och hjärnan. Tystnaden och den fysiska ansträngningen gör att man sover gott på nätterna.
Nu har Niklas börjat arbeta så smått. Han har satt punkt för sin blogg, men för några månader sedan blev han tillfrågad om han ville ge ut den i bokform.
– Jag kom fram till att jag ville göra det för att hjälpa andra att bringa ljus över ett svårbegripligt tillstånd.
Niklas har gjort illustrationerna själv och ser fram emot att boken ska komma ut.
I dag är han mer observant på sig själv och sina känslor.
–Jag kan vila nu och jag lyssnar på min kropp. Men jag jobbar fortfarande på att bli bra på det. Det är ett livslångt projekt.
Om du tror att du är i riskzonen för att drabbas avutmattning
Några tecken att ta på allvar om de pågår under en längre tid:
Koncentrations- och minnesproblem, stor trötthet som inte ger med sig trots vila, sömnstörningar, lättretlighet, överkänslighet för sinnesintryck, exempelvis ljud.
Vad kan du göra? Prata med någon som du har förtroende för så att du sätter ord på dina känslor, alternativt ta kontakt med företagshälsan eller distriktsläkare.
Ta emot avlastning på jobbet. Om det gått långt är sjukrivning enda alternativet.
På 1177.se finns mer information
