Fisk i vattnet gynnar alla. Ett bra fiskbestånd lockar fiskare till regionen - och gynnar turismen på kusten menar Sportfiskarna Halland. Sven-Arne Svensson från Sportfiskarna Halland ser bottentrålning som ett av de största problemen för fisken. Bild: Johan Persson
Fisk i vattnet gynnar alla. Ett bra fiskbestånd lockar fiskare till regionen - och gynnar turismen på kusten menar Sportfiskarna Halland. Sven-Arne Svensson från Sportfiskarna Halland ser bottentrålning som ett av de största problemen för fisken. Bild: Johan Persson

”Det skulle vara förödande för torsken”

Sportfiskarna i Halland är oroade för konsekvenserna av trålning i Kattegatt. Det hjälper inte att spara fisken om man förstör deras livsmiljö, säger miljöansvarig Sven-Arne Svensson.

ANNONS
|

Det blåser i Laxvik söder om Halmstad och vågorna slår upp mot stenarna där Sven-Arne Svensson och Per Ingvarsson från Sportfiskarna i Halland kastar med sina spön ut i havet.

De brukar fiska så ofta möjligheten ges. När de började fiska på 60- och 70-talet så var det fullt med torsk i havet.

– Då var det torsk man inte ville ha, man fick för mycket av det. I dag blir man ju jätteglad när man får en torsk på kroken, säger Sven-Arne Svensson.

Läs också: "Trålning hotar torsken"

Han är miljöansvarig på Sportfiskarna Halland och han är mycket oroad över danskarnas planer på att börja tråla.

ANNONS

– Ett upphävande av trålningsförbudet skulle vara förödande. Torsken är redan utrotningshotad. Om de börjar tråla kommer vi återgå till samma status som innan förbudet kom till. Då fanns det ingen torsk helt enkelt.

Med trålningsförbudet från 2009 har man sett en positiv effekt. När torsken och dess livsmiljö fått vara ifred från bottentrålning har beståndet kunnat återhämta sig en aning. Sven-Arne Svensson berättar om en sportfiskare som förra året fick torsk inne från land i Grötvik.

– Det har inte hänt på 15 år. Förbudet ger alltså effekt även utanför de områdena där förbudet råder.

Trålning påverkar nämligen fiskarnas livsmiljö. Det är inte bara för torsken som trålningen är problematisk, det gäller även andra arter. När man går fram med trålaren i jakt på exempelvis kräftor så plöjer man ner en till två decimeter i botten. All miljö på botten tas bort.

– Trålning är enormt miljöförstörande, när man kört fram finns det inget kvar på botten. Yrkesfiskarna brukar kontra med att de sållar ut torsken när de trålar – men det hjälper inte att spara fisken om man förstör deras livsmiljö. Då dör de ju på sikt i alla fall, säger Sven-Arne Svensson.

ANNONS

En annan miljöaspekt av trålningen är att det kräver enorma mängder drivmedel för att köra redskapen vilket resulterar i stora utsläpp. Enligt Sven-Arne Svensson går det åt ett halvt till ett kilo drivmedel per kilo fångst.

– Det är inte meningen att vi ska ta bort yrkesfiskarna utan det är metoderna vi måste ändra. Man kan fiska torsk och kräfta med burar.

Men det handlar också om att vi som konsumenter måste bli mer medvetna om våra val – och acceptera att det kostar lite att värna vår miljö.

– Det kan skilja 100 kronor kilot mellan burfångade och trålfångade kräftor, säger Sven-Arne Svensson.

ANNONS