Ska kommunen delas? Flera kommunala folkomröstningar har hållits om förslag att dela kommuner, som förra året i Huddinge kommun.
Ska kommunen delas? Flera kommunala folkomröstningar har hållits om förslag att dela kommuner, som förra året i Huddinge kommun.

Genomför kommunala folkomröstningar oftare

ANNONS
|

Krönika.

I samband med valet till Europaparlamentet den 7 juni genomförs flera kommunala folkomröstningar – en del efter initiativ från medborgarna, andra efter initiativ från kommunens politiker. Omröstningarna handlar om allt från förslag om kommunsammanslagning på Öland till var tåget ska stanna – en fråga som är aktuell både i Avesta och i Degerfors.

Kommunala folkomröstningar är dock inte så vanliga. Visserligen kan medborgarna i en kommun kräva en folkomröstning. Om fem procent av de röstberättigade i en kommun ställer sig bakom kravet måste kommunfullmäktige behandla frågan. Det finns dock inget krav på att det verkligen blir en folkomröstning och i de allra flesta fall faller förslaget i fullmäktige.

ANNONS

Det är i och för sig inte så konstigt. Vore det så att det fanns en majoritet i fullmäktige för den linje som de medborgare som vill ha en folkomröstning önskar, behövdes det ju ingen folkomröstning.

Det är ingen tvekan om att det finns problem med kommunala folkomröstningar. Det handlar till exempel om ansvarsutkrävande – vilket ansvar kan man kräva av de politiker som följer beslutet i en folkomröstning om konsekvenserna sedan blir negativa?

Det är ‑viktigt att betona att kommunala folkomröstningarna bara är rådgivande. Ansvariga politiker har därför fortsatt fullt ansvar. De har också en uppgift att tydligt beskriva vilka konsekvenser olika utslag i folkomröstningen får. Är det så att folkomröstning handlar om ja eller nej till en skattesänkning, bör medborgarna naturligtvis få reda på vad de olika alternativen betyder för kommunens verksamhet och ekonomi.

En annan fråga är hur länge ett folkomröstningsresultat gäller. Inte minst i planfrågor kan det hända mycket som gör att tidigare beslut rätt snart blir inaktuella. Svaret på den frågan är att fullmäktige när som helst kan ta ett nytt beslut. Om det är så att det fortfarande finns en opinion för det tidigare folkomröstningsresultatet finns det naturligtvis utrymme för medborgarna att samla in namn och kräva en ny folkomröstning för att bekräfta det tidigare resultatet.

ANNONS

Politiker i kommuner och landsting borde vara mer öppna för att ordna folkomröstningar, framför allt om det finns ett folkinitiativ i grunden.

Folkomröstningar är ett sätt att fördjupa demokratin och få medborgarna att ta ett större ansvar. Det bör därför finnas större möjligheter än idag att få till stånd en folkomröstning, även om det finns en liten majoritet i fullmäktige emot omröstningen.

Samtidigt gäller ‑det att undvika att en liten minoritet i kommunen kidnappar den kommunala politiska dagordningen. Grundlagsutredningen har lagt fram ett förslag som innebär att om tio procent av medborgarna i en kommun kräver en rådgivande folkomröstning så ska den genomföras. För att undvika att förslag som saknar bredare politiskt stöd blir aktuella, ska kommunfullmäktige dock kunna säga nej till folkomröstning med två tredjedels majoritet. Det är också fullmäktige som ska fastställa de exakta frågorna för folkomröstningen.

Det är ett bra förslag, som visserligen höjer ribban för att kunna kräva en folkomröstning men samtidigt kraftigt ökar chansen att medborgarna i en kommun få ge uttryck för sin uppfattning.

ANNONS