– Det är bitvis bra, bitvis sämre. Från Falkenberg förbi Ljungby kyrka till Långåsskylten är det bra. Därefter blir det sämre, säger Dragan Azinovic som har kört lastbil mellan Falkenberg och Ullared i ungefär tolv år.
Han tycker att vägen har blivit lite bättre med tiden men har fortfarande invändningar.
– Vissa partier är väldigt smala. Det är både mycket tung trafik och mycket personbilar. Ibland ser man cyklister eller gående. Det kan vara obehagligt när man kör en lastbil, speciellt med släp. Det mest nödvändiga att förbättra är mellan avfarten till Vessigebro fram till Ullaredsrondellen, säger Dragan Azinovic.
Väg 154 och väg 153 är statliga vägar men från kommunalt håll arbetar man för att få till förbättringar. Flera förare påpekar problem med en bro i närheten av Gödestad på väg 153 där två lastbilar inte kan mötas.
– Vi lobbar för att vägarna ska förbättras. Kommunen har ganska ofta möten med Trafikverket via Region Halland och det är en stående fråga, säger Linda Larsson, gatuchef på Falkenbergs kommun.
Hon beskriver det som att Trafikverket är förstående, men att de även måste ta hänsyn till andra saker.
– Vi har ändå en bra dialog men ofta handlar det ju om pengar. Vi har inte olika synpunkter men det ställs mot transportbehov på andra platser. Sedan är det ju väldigt speciella förhållanden här, det är inte riktigt jämförbart med andra platser, säger Linda Larsson.
Hon vill även påpeka att det ändå har hänt en del också.
– En sak som faktiskt har kommit är ju cirkulationsplatserna vid både 153:an och 154:an, det har blivit mycket bättre. Det är någonting vi har pratat om länge, men sedan ska det igenom nationella planer och liknande, säger Linda Larsson.
Vad säger då forskningen? Jan-Eric Nilsson är professor i transportekonomi på Statens väg- och transportforskningsinstitut:
– Man ska utgå ifrån trafiken på olika vägar, inte hur de är klassade. I Ullaredsfallet är det länsvägar vilket inte alls stämmer överens med andelen trafik, säger Jan-Eric Nilsson.
Han framhåller även att det är just den sortens vägar som inte blir anpassade till den mängd fordon som trafikerar vägarna.
– Det är inte alls bra. Den typen av vägar hamnar lätt i skymundan eftersom de är så ogenomsnittliga, ett extremfall, säger Jan-Eric Nilsson.