Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Konsten blev Ewas räddning

    Ewa J Sundberg är konstnärsdottern som inte fick måla och själv välja sitt livs färger. Efter långvarig psykisk misshandel fann hon till slut konstformen vedic art. Det fria måleriet ökar självkänslan och livsglädjen. I dag designar Ewa själv sin framtid och ett lyckligt liv.

    I en färgsprakande batikmönstrad klänning öppnar Ewa dörren till sitt hem. Strålande av livsglädje ler hon stort och berättar att nu finns färgen åter i hennes liv.

    – För att komma i balans så målar jag, säger Ewa.

    För snart fyra år sen kom Ewa i kontakt med de indiska vedic art-principerna. Då var hon motvillig och rädd, fylld av prestationsångest grundat i barndomen.

    – Jag målade mycket när jag var liten. Min pappa var en duktig konstnär. Han tyckte att jag hade talang, men samtidigt som han kostade på mig kurser fick jag ständig kritik.

    Ewa var en väluppfostrad flicka som föddes in i Jehovas vittnen av plikttrogna föräldrar. Uppväxten präglades av regler från de äldste. Som 18-åring gifte hon sig med en man inom församlingen och hamnade i ett äktenskap där hon blev hårt styrd och kontrollerad av sin make.

    Efter ett 37 år långt äktenskap bröt Ewa sig loss. Några år senare lämnade hon även församlingen. I dag, åtta år efter uppbrottet, lever Ewa det liv hon själv väljer. Och för tre år sedan gifte hon sig med sin älskade Knut. Men det var tack vare en annan man, en passionerad kärlekssaga som varade året innan hon träffade Knut, som hon började lyssna till sig själv. Ewa kände ett behov av att ”tvätta bort” gamla normer och värderingar som följt henne sedan barnsben.

    – Vi hade många djupa samtal och han hjälpte mig att våga tillåta mig att vara den jag är. Då började också avprogrammeringen, säger hon.

    Det var först när Ewa mötte vedic art som förändringen verkligen tog fart. Måleri enligt de vediska principerna är ett sätt att komma i kontakt med olika känslor och låsa upp blockeringar som finns inom oss. Vårt inre barn lockas fram av penseldragen, som inte alls behöver vara perfekta.

    – Det är okej att måla ”fult”. Det finns inga krav och vi tolkar inte målningarna. Ett bra sätt att komma igång och släppa allt är att blunda och måla samtidigt, säger Ewa.

    Från att ha känt sig underlägsen och ångestfylld började Ewa ta plats och lyssna till magkänslan.

    – Det var någonting som låstes upp inom mig. Min första tavla var svart och grå med förvirrade kritstreck som eld vid ett vulkanutbrott. Det var en bild av det som varit. Efteråt rev jag den systematiskt i små bitar och spred för vinden.

    I dag ger Ewa själv kurser i vedic art. Genom att måla föds insikter och utsikter, som hon kallar det, hos deltagarna. När de sedan betraktar sina alster upptäcks ofta någon form av vägledning. Ewa berättar:

    – När vi medvetet kopplar ur vår analyserande vänstra hjärnhalva får vi tillgång till vårt undermedvetna. ”Killarna på hjärnkontoret” har sin funktion att fylla, men jag vill bolla tillbaka till den lilla flickan eller pojken inom oss. Vågar vi både lyssna och agera efter den rösten, då blir livet bra.

    Det är en stor glädje för Ewa att själv leda andra.

    – Jag känner en enorm lycka. För mig är det samma styrka i känslan som att föda barn eller att vara riktigt kär. Gör det ont på vägen är det bara för en liten stund, säger hon.

    Vedic art har hjälpt Ewa att inse sitt värde och att lyssna till sitt inre. Nu är hon fri och harmonisk.

    – Jag har hittat min väg och följer den. Jag är här och nu och allting är precis som det ska, säger Ewa.