– Vi får sätta oss ner och fundera över om vi själva kan driva detta vidare eller om vi ska försöka sälja hela projektet, säger Lennart Blomgren, vd i ägarbolaget Agrivind.
För Agrivinds del kan energibolagens avhopp möjligen underlätta en diskussion med någon intressent, om sådan finns, om att sälja hela Kattegatt Offshore. Den diskussionen begränsas nu inte av några hänsyn till delägare.
Favonius, som står bakom Kattegatt Offshore, är alltså dotterbolag till Agrivind. Och när Lennart Blomgren talar om att bolaget eventuellt ska behålla projektet, så handlar det ändå om att man i så fall måste få fram finansiärer till denna investering som beräknas till 4-5 miljarder kronor.
– Ja, det är klart. Vi är ett litet bolag och klarar inte det själva, säger Lennart Blomgren.
Det andra scenariot är att man helt enkelt försöker sälja hela projektet, i förhoppningen att någon ny ägare tar över det totala ansvaret för Kattegatt Offshore.
Kommunägda Göteborg Energi gick 2011 in i ett samarbete med Favonius för att driva tillståndsprövningen. Samarbetet innebar också att Göteborg Energi hade option på att antingen få uppföra halva vindkraftsparken eller att köpa halva bolaget Favonius.
Men:
– Styrelsen tog 25 maj ett inriktningsbeslut om att vi ska avsluta vårt engagemang i Kattegatt Offshore. Vi har dock haft en fortsatt beredning av frågan, bland annat i avvaktan på den politiska energiuppgörelsen. Men som resultatet blev väljer vi att avsluta vårt engagemang i projektet, uppgav Cecilia Erdalen, pressansvarig på Göteborg Energi i tisdags eftermiddag.
Hon hade tidigare på dagen sagt att frågan fortfarande var under beredning, och att besked skulle ges under hösten. Men ett beslut fanns redan, och uppenbarligen blev det en viss brådska för Göteborg Energi att strax efter HN:s förfrågan även underrätta Agrivind om ställningstagandet.
– Ja, jag fick veta det för fem minuter sedan, konstaterade Lennart Blomgren på Agrivind.
Kontentan är alltså att den ekonomiska kraften, åtminstone för tillfället, går ur projektet.
Som HN berättade i tisdags så har också Falkenberg Energi valt att tacka nej till sin blygsammare option om att köpa fem av vindkraftverken. Den frågan ska dock först underställas kommunfullmäktige för slutligt beslut, men av allt att döma blir det nej även där sedan kommunstyrelsens arbetsutskott på tisdagen i enighet förordade att kommunen säger nej.
Bakom detta ligger den ekonomiska osäkerheten om projektets möjligheter.
– Som alla vet är förutsättningarna inte de bästa just nu för vindkraft, säger även Lennart Blomgren på Agrivind som dock betonar att det inte är någon brådska; bolaget kommer att ta tid på sig för att undersöka andra finansieringsvägar.
Som Göteborg Energi antydde i sitt svar, så fanns det ändå ett visst avvaktande intresse inför den rikspolitiska energiuppgörelsen som sedan presenterades i juni. Men även om den innehåller fortsatt stöd till vindkraften, och även lättnader för den havsbaserade vindkraften, så är det ändå branschens bedömning att vindkraftens lönsamhetsproblem inte tillräckligt har tacklats. Detta i synnerhet när man ser till andra energislags möjligheter där kärnkraften, till exempel, ges fortsatta och utökade möjligheter.
Därför ser Göteborg Energi inte energiuppgörelsen som något skäl att ompröva inriktningsbeslutet från slutet maj om att avveckla engagemanget i Kattegatt Offshore.
FAKTA: Göteborg Energi och Kattegatt Offshore
Göteborg Energi ägs av Göteborgs stad och är Västsveriges ledande energiföretag.
Bolaget omsatte 5,6 miljarder kronor i fjol och har cirka 1 000 anställda. Ett ägande i Kattegatt Offshore hade varit en större satsning på vindkraft för bolagets del, med tanke på att man i dag endast äger 17,5 vindkraftverk i fem parker.
Kattegatt Offshore innebär maximalt 50 vindkraftverk i havet utanför Falkenberg, på närmaste håll 6,5 kilometer från land och med en höjd till högsta vingspets på 190 meter.
Enligt tillståndet måste parken vara byggd senast 2024.
