Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Skulder blev till stöd. Gamla lån var till ett totalt värde av 28 miljoner kronor skrivs nu av. Pengarna som blev till hallar, anläggningar och klubbstugor blir nu officiellt klassade som bidrag. Så var det också tänkt från början, menar kommunen.

Föreningslån blev till bidrag

Föreningar lånade närmare 70 miljoner kronor av kommunen. Nu kan kommunen komma att skriva av nästan hälften som därmed blir förtäckta bidrag.

Mellan 1983 och 2010 beviljade Falkenbergs kommun lån till föreningar och organisationer på sammanlagt 69 miljoner kronor. De mesta av pengarna gick till om- och tillbyggnationer av fastigheter och syftet med lånen ska ha varit att stötta föreningarna. 
21 juni föreslog kommunstyrelsens arbetsutskott att kommunstyrelsen ska besluta att skriva av nära 28 miljoner kronor. Det som hade varit lån blir då till bidrag.


Jan Fritz på kommynstyrelseförvaltningen, som har tagit fram förslaget till politikerna, förklarar att lånen var tänkta som bidrag redan från början. 
– Det utformades som lån för att säkerställa att pengarna stannade kvar i organisationen. Men lånen togs aldrig upp som en fordran i kommunens balansräkning, säger Jan Fritz. 
Beviljades en förening ett lån till en ny hall, en fastighet som föreningen ägde, skulle inte föreningen kunna sälja fastigheten om den hellre ville använda pengarna till något annat. I ett sådant fall skulle pengarna ha tillfallit kommunen igen. Det var anledningen till varför det sattes upp skuldebrev, pantbrev och borgensförbindelser, trots att kommunen inte räknade med några pengar tillbaka.

Det har nu gått nära tjugo år sedan de flesta utbetalningarna gjordes och kommunen vill städa upp bland sina lån. Jan Fritz har delat upp de olika lånen i fyra olika grupper. De pengar som har lånats ut till samlingslokaler (se faktaruta) fortsätter att stå som lån, enligt beslutet i kommunstyrelsen. 
– Fastigheterna har ofta betydande värden och det finns ett intresse av att samlingslokalerna ska finnas kvar. Därför behåller man säkerheten, säger Jan Fritz. 

I de andra tre fallen skrivs lånen av. Nära 28 miljoner kronor blir till bidrag som föreningarna inte behöver betala tillbaka. 
– I många fall är tillgången förmodligen ansedd förbrukad, efter tjugo år. Släpper vi pantbreven får föreningen en ny möjlighet att på marknadsmässiga villkor låna upp pengar till verksamheten. Det skulle hämma föreningslivet om kommunen sitter kvar på de här pantbreven, säger Jan Fritz. 

I förslaget tycker han att politikerna, i sitt beslut, ska ta i beaktning att föreningslivet tar hand om, uppfostrar och sysselsätter ungdomar som kommunen i annat fall riskerar att få kostnader för. 
Har alla föreningar haft samma möjlighet att söka lånen som nu har blivit bidrag? 
– Alla har nog haft samma möjlighet att söka men varje fall har behovsprövats. Det har inte varit en millimeterrättvisa. Bara för att en förening har fått låna en miljon har kommunen inte ringt runt till alla andra och erbjudit dem en miljon också. 
Sedan några år har däremot praxis ändrats. Lån som i dag beviljas till föreningar av kommunen kommer med en amorteringsplan och ränta. Man kan ansöka om att få hjälp med räntebetalningarna, men lånet ska betalas tillbaka.
– Det var innan min tid på kommunen men jag antar att man inte vill skänka bort pengar som man gjorde tidigare. 

Jan Fritz förtydligar att beslutet, baserat på de fyra indelningarna, är ett principbeslut. Varje avtal ska förhandlas för sig, men Jan Fritz sökte mandat hos kommunstyrelsen först, för att inte behöva gå till kommunstyrelsen med varenda ett av de 70 avtalen. Vissa avvikelser kan alltså förekomma.