Det bidde bara en tumme
Inte mycket av de
storslagna planerna för
Falkagård blev verklighet


Falkagård skulle bli en modern stadsdel med all sorts service. Tre skolor, förskola, bank, post, idrottshall, läkarstation och butiker skulle betjäna de 6 000 invånarna, vilka skulle bo i villor, radhus och flerbostadshus. Idéerna var storslagna när planerna i början av 70-talet drogs upp för Falkenbergs nya bostadsområde.

ANNONS
|

Falkenbergs tätort hade i början av sjuttiotalet cirka 13 500 invånare. Invånartalet steg sakta men stadigt, och stadens styrande räknade med att det skulle behöva byggas många nya bostäder för att möta framtidens behov. I de äldsta pressklippen om Falkagård, talas det om 2 400 bostäder. Dessa skulle börja byggas i slutet av 70-talet, och med en takt av 150 nya bostäder om året skulle området i mitten av 90-talet hysa 6 000 personer i 2 400 bostäder.

Stora bostadsområden i utkanten av städerna var tidens melodi. "Även de små städerna måste försöka bygga upp moderna stadsdelar. En samlad satsning som denna är bättre än att bygga lite här och lite där", förklarade arkitekten bakom den översiktliga Falkagårdsplanen i november 1970.

ANNONS

Sex år senare hölls en arkitekttävling om Falkagård. Hela 49 bidrag lämnades in. Vinnare blev arkitekt Eric Arnborg, Stockholm, som föreslog tre bostadsområden grupperade kring ett triangelformat centrum. Hans förslag rymde fullt utbyggt 1 300 lägenheter - en rejäl bantning jämfört med tidigare planer - och bestod av både villor, radhus och flerbostadshus. Som förebild för bebyggelsen framhöll han radhusen mellan Storgatan och Ågatan, som byggts något år tidigare.

Juryn var lite skeptisk till Arnborgs syn på bilparkeringar nära husen, där den istället ville ha lekplatser och grönytor. Men Arnborg bedömde nog saken rätt; vid ett centermöte i Falkenberg 1977 kritiserades att vissa skulle få hela 40-50 meter från bostaden till bilen.

Sommaren 1978 var detaljplanen för den första etappen klar. Den omfattade 466 bostäder, varav 68 i radhus, 162 i friliggande villor och 216 i flerbostadshus.

Tidningsklippen berättar hur planeringen fortsatte, och om all den service som de framtida invånarna skulle erbjudas i det egna bostadsområdet. Där skulle de kunna besöka läkare, idrotta inomhus, sköta sina bank- och postärenden och handla livsmedel.

Men knappt hade detaljplanerna godkänts förrän verkligheten gjorde sig påmind i form av vikande befolkningssiffror. "Falkagård skjuts på framtiden" löd en tidningsrubrik i juni 1981, och kommunens bostadsansvarige talade om byggstart först på 1990-talet.

ANNONS

Han fick rätt. Visserligen tog inflyttningen till kommunen fart redan 1986, men först i september 1990 sattes spaden i jorden på Falkagård.

Det skedde nästan på dagen samtidigt som finansbolaget Nyckeln gick i konkurs, en händelse som inledde det stora raset på fastighetsmarknaden. När Falkagård var inflyttningsklart hösten 1991 befann sig den svenska finansmarknaden i kris, och många planerade byggen blåstes av.

Intresset för att köpa hus eller bostadsrätt minskade snabbt, så även på Falkagård. Lägenheterna byggdes klara, men få flyttade in. Trots flitig annonsering och visningar varje helg, lyckade Riksbyggen bara sälja sex av 63 lägenheter under hösten 1991. Falkagård riskerade att bli en spökstad, innan Riksbyggen beslöt att sänka både insatser och månadsavgifter kraftigt. På någon dag fyllde man husen, till irritation för Fabo och HSB, som också hade svårt att hitta hyresgäster.

HSB vägrade till en början att följa Riksbyggens idé, men efter ett år med många tomma lägenheter sänkte man insatserna med 80 procent, och erbjöd folk att hyra utan krav på insats. Även Fabo, som byggde vanliga hyresrätter, hade svårt att hyra ut till en början, men fyllde så sakteliga sina hus.

För Falkagård, det nya stora bostadsområdet i Falkenberg, var det ingen bra start. Inte bara radhusen och villorna, som i de ursprungliga planerna skulle dominera området, saknades, det gjorde också all form av service. Någon skola byggdes aldrig, eftersom det behövdes elever för att fylla klasserna i Möllevägsskolan. En förskola blev klar först i år, tolv år efter att området byggts färdigt. Inte heller lyckades någon butik etablera sig på Falkagård, men väl en liten kiosk. Den förstördes i en mordbrand förra året, men skall byggas upp igen.

ANNONS

Ser man till de vidlyftiga planerna från 70- och början av 80-talet, så blev Falkagård med sina cirka 250 bostäder inte mer än en tumme.

Ingen har på länge talat om en utbyggnad av Falkenberg österut, istället är det Kristineslätt, Skrea strand, Hertings gård (Vita hästen) och Nyby gärde (Fajans) som skall hysa morgondagens inflyttare.
ANNONS