100 år sedan: Stadsläkarens kamp mot tuberkulosen

100 år sedan. Vi tar avstamp i tidningsklippet från 1917 för att ge en uppfattning om hur Falkenberg då.

ANNONS
|

”Jag minns mycket väl när jag en sommarkväll 1917 var stadd i riktning uppåt Storgatan och mötte några herrar som var på väg nedåt stan. Det var bland andra vår dåvarande stadsläkare, Gustaf Krikortz. Han anropade mig och ville att jag skulle följa med till Gamla kyrkan. Han sa att han sammankallat några personer dit för att bilda en tuberkulosförening.”

Jodå, han drogs med till mötet, folkskollärare Oscar Lindqvist som även utsågs till ordförande i nybildade ”Falkenbergs stads med omnejd förening mot tuberkulos”. Den var betydelsefull, precis som överallt där föreningar bildades för att förebygga denna sjukdom som under första världskrigets nödår återigen fick en uppgång.

ANNONS

Tuberkulosföreningen organiserade genast strandbad (se annonsen!) för klena barn, som med frisk luft och stärkande föda skulle bygga upp motståndskraft mot sjukdomen: ”För att bereda barnen erforderlig förplägnad under vistelsen – sältan från sjön är som bekant ofantligt aptitalstrande – har man föranstaltat om inköp av gryn, mjöl och mjölk”, rapporterade tidningen.

Naturligtvis var det stadsläkare Gustaf Krikortz som var initiativtagare, en tongivande doktor i småstaden.

Falkenberg hade fått sin egen dispensär på våren 1917 tack vare Krikortz, alltså en inrättning för tuberkulosvård. Verksamheten 1917 sammanfattades senare: ”Antalet undersökta: 277. Därav behäftade med lungtuberkulos: 187.”

Krikortz skrev i en rapport:

”Inom staden finns ett flertal bostäder som ur hygienisk synpunkt är ytterst bristfälliga, och delvis överbefolkade. Som ett exempel kan anföras en bostad bestående av ett rum, som samtidigt är kök, jämte en trång kammare utan eldstad. I denna lägenhet bor en familj på 11 personer. Golvet, som delvis är uppruttet, ligger direkt på marken, vilket ligger lägre än den angränsande gårdsplanen så att vatten från denna rinner in under golvet och upp genom springorna.”

Misären, den bristande hygienen och trångboddheten var en härd för sjukdomens spridning, denna tuberkulos med historisk grund i smitta från djuren och som följt människan i minst 9 000 år. Som jämförelse: Vore det så illa som under de värsta åren i slutet av 1800-talet, så skulle i dag 25 000 människor årligen dö i tuberkulos i Sverige.

ANNONS

Doktor Krikortz var en pionjär. De allra första försöken med en modern vaccination i Sverige, efter fransmännen Albert Calmettes och Camille Guérins banbrytande framsteg, skedde i Falkenberg 1924 då 23 barn vaccinerades.

Då ingen framgång. Men vaccinet kom att utvecklas.

KÄLLOR: Om tuberkulos

Artikeln har följande källor:

• Per-Erik Åbom: ”Farsoter och epidemier, en historisk odyssé från pest till kolera.”

• Falkenbergs-Posten, juni 1917.

• Eric Hägge, ”Kommunalt sekel.”

• Arkiv för Falkenbergs stads med omnejd förening mot tuberkulos, Falkenbergs kommunarkiv.

• Kungliga Medicinalstyrelsen, ”Allmän hälso- och sjukvård år 1917.”

ANNONS