Natali Phalén, generalsekreterare i Institutet mot mutor, anser att rättegången mot de tidigare Teliacheferna är unik och har ett stort symbolvärde.
Natali Phalén, generalsekreterare i Institutet mot mutor, anser att rättegången mot de tidigare Teliacheferna är unik och har ett stort symbolvärde.

Teliafall anses ha uppfostrat svenska bolag

Skandalen med Telias misstänkta miljardmutor i Uzbekistan har fått svenska företag att skärpa sig, anser Institutet mot mutor. Rättegången kan bjuda på ytterligare lärdomar för företagen.

ANNONS
|

När korruptionsrättegången på tisdagen inleds i Stockholms tingsrätt mot tre tidigare höga Teliachefer, bland dem den tidigare vd:n Lars Nyberg, är det ett högintressant fall för dem som engagerar sig för att svenska företag ska bedriva etiska, sunda affärer.

- Det är ett i svensk rättsprövning unikt mål, med en större internationell muthärva och väldigt stora summor, säger Natali Phalén, generalsekreterare i Institutet mot mutor.

ANNONS

Det är en ideell näringslivsorganisation som informerar svenska företag om hur de kan arbeta mot korruption.

Nyberg och två andra tidigare höga chefer misstänks ha mutat Uzbekistans diktatorsdotter Gulnara Karimova med motsvarande cirka tre miljarder kronor 2007–2010. Syfte var enligt åtalet att Telia Sonera (nu Telia Company) skulle få vara verksam som telekomoperatör i den extremt korrupta centralasiatiska diktaturen. Excheferna förnekar brott.

Stort symbolvärde

Fallet har haft en uppfostrande effekt på svenska företags affärer utomlands, anser Natali Phalén.

- Hela Teliaffären har lett till att frågorna om etik och korruption och vikten av att arbeta mot korruption ökat väldigt mycket. Och det här är ju ett fall där det har blivit tydligt för ett svenskt bolag att det kan kosta på otroligt om man inte har koll på vilka regler som gäller, och inte arbetar strukturerat och systematiskt mot korruption.

Att det går till domstol har också stort symbolvärde, anser hon.

Carina Lundberg Markow är delägaren Folksams chefsstrateg för ansvarsfull kapitalförvaltning. Hon var länge en nagel i ögat på Telia vad gäller kraven på att arbeta mot korruption. Även hon anser att fallet har uppfostrat svenskt näringsliv, men att mer behöver göras trots att Sverige är sjätte minst korrupta land i världen enligt organisationen Transparency International (Uzbekistan är på plats 157).

ANNONS

Dyrt för folk och ägare

- Sverige är sämst i Skandinavien enligt Transparency Internationals rapport i våras. Där beskriver man en nedåtgående trend som visar att Sverige har blivit ett mer korrupt samhälle. Vi tror på Folksam att hur korruptionsskandaler hanteras påverkar inte bara förtroendet för företag utan för samhället i stort, säger Lundberg Markow.

Förutom den etiska aspekten "som är tillräckligt allvarlig i sig", påpekar hon att priset har varit skyhögt för placerarna, aktieägarna, i Telia, där svenska staten är största ägare med 37 procent.

- Det här har ju kostat Telias aktieägare enorma summor, över 20 miljarder kronor, om man räknar in nedskrivningar och utdömda böter. Det är aktieägarna och indirekt svenska folket som har fått stå för fiolerna.

TT

Fakta: Telia-målet

Exchefer vid dåvarande Telia Sonera (numera Telia Company) ställs inför rätta åtalade för grov bestickning. De misstänks ha mutat Uzbekistans diktatorsdotter Gulnara Karimova med motsvarande tre miljarder kornor 2007–2010 för att få verka i den korrupta centralasiatiska diktaturen.

Fallets huvudpersoner:

• Lars Nyberg, ex-vd, 66. Ledde företaget genom etableringen i regionen 2007–2010. Avgick 2013 på grund av skandalen.

• Tero Kivisaari, 45. Var chef för affärsområdet Eurasien och den som ledde etableringen i regionen.

• "Juristen", 54. Hade en ledande juristbefattning i den grupp som etablerade Telia i regionen.

• Gulnara Karimova, 46. Tidigare mäktig dotter till exdiktatorn Islam Karimov, som dog 2016. Den som mutades och kunde utverka licenser till Telia. Ägare till brevlådebolaget Takilant, Telias lokala partner i landet. Föll i onåd i hemlandet där hon i dag är fängslad.

ANNONS