Kassor med kontanter blir alltmer sällsynt. Arkivbild
Kassor med kontanter blir alltmer sällsynt. Arkivbild

Svenskarna: Vi klarar oss utan kontanter

Färden mot ett alltmer kontantlöst Sverige går snabbt. Vi klarar oss utan kontanter, säger drygt två tredjedelar av de tillfrågade i en färsk Riksbanksenkät.

ANNONS
|

Sverige är tillsammans med övriga nordiska länder redan längst fram i världen i omställningen mot en alltmer kontantlös ekonomi. Och de flesta svenskar är positiva till utvecklingen, enligt Riksbanken.

Sju av tio av de tillfrågade i Riksbankens enkät säger att de skulle klara sig utan kontanter, så som betalningssystemet fungerar i dag. Enkätresultaten redovisas i en undersökning av svenska folkets betalningsvanor, som Riksbanken gör varannat år.

Färre bankkontor med kontanter

Bara var åttonde person, eller 13 procent, använde kontanter vid sitt senaste köp, visar enkäten. Det är en betydligt mindre andel än 2010, då nivån låg på 40 procent. Av enkäten framgår också att fyra av tio tillfrågade inte använt kontanter som betalningsmedel under den senaste månaden, vilket kan jämföras med två av tio 2016.

ANNONS

Omställningen syns även i att antalet bankkontor med traditionell kassa för kontanthantering i fjol hade fallit till 580. Det är en minskning med nästan 60 procent sedan 2011.

Men det är inte stängda bankkontor eller det ökade antalet småbutiker och kaféer som vägrar ta emot kontanter som i första hand driver på utvecklingen, enligt Riksbankens analys. Snarare handlar det om folkets inställning.

Betydligt mindre uttag

Allmänhetens kontantuttag i automater har blivit både betydligt färre och mindre. Det handlar om en halvering av antalet uttag, trots att antalet automater legat relativt still kring nivån 2800 stycken under perioden 2006–2016. Dessutom har snittbeloppet som tas ut ur automaterna minskat med 56 procent under perioden, enligt Riksbanken.

Fast i glesbygden går omställningen inte lika smärtfritt. Där använde var femte tillfrågad, 20 procent, kontanter vid sitt senaste köp och 35 procent av de tillfrågade är mycket eller ganska negativa till minskad kontantanvändning.

Åldern spelar stor roll för inställningen till kontantfrågan. I åldersgruppen 65–84 år använde nästan 80 procent kontanter under senaste månaden, medan bara 26 procent använde bankernas digitala betaltjänst Swish. Det kan jämföras med åldersgruppen 18–24 år, där 45 procent hade använt kontanter, medan 80 procent hade använt Swish.

TT

Fakta: Undersökningen av betalningsvanor

Riksbanken gör varannat år en undersökning av svenska folkets betalningsvanor. I den senaste undersökning under våren har cirka 2000 slumpvis utvalda personer i åldrarna 16–84 år deltagit i en enkät.

Årets undersökning har kompletterats med särskild kartläggning av betalningsvanorna i glesbygd, där 500 intervjuer har gjorts i en kompletterande enkät.

Källa: Riksbanken, Svenska folkets betalningsvanor 2018

Fakta: Swish, Bank-id och Izettle

Den snabba utfasningen av kontanter hänger samman med en hög grad av digitalisering, ökad e-handel, en relativt välutbildad och it-vänlig befolkning samt hög tillit till myndigheter, institutioner och privata sektorn, enligt Riksbanken.

Mobiltjänster som Swish, som möjliggör överföringar direkt mellan personer eller från ett konto till ett företag, pekas av Riksbanken ut som en viktig orsak till att kontantbehovet har minskat så snabbt. Andra faktorer som bidrar till utvecklingen är möjligheten att identifiera sig digitalt med så kallat bank-id och betalsystem som Izettle, som gör att tidigare kontantpräglade verksamheter och småföretag kan ta emot kortbetalningar.

Källa: Riksbanken, Ekonomiska kommentarer nr 6 2018

ANNONS