USA:s finansminister Steven Mnuchin. Arkivbild.
USA:s finansminister Steven Mnuchin. Arkivbild.

Sanktioner skapar rättslig rävsax

Den senaste rundan USA-sanktioner mot Iran skapar en rättslig rävsax för företag i EU, som pressas av två motstridiga regelverk. Osäkerhet är det nya normala i världshandeln, enligt Mattias Hedwall på advokatbyrån Baker McKenzie.

ANNONS
|

De återinförda USA-sanktionerna mot Iran riktar in sig mot handel med iransk olja. Dessutom svartlistas över 200 personer, 50 iranska banker och dotterbolag. Irans kärnenergimyndighet, centralbank och shippingsektor omfattas också av sanktionerna, liksom det statliga iranska flygbolaget Iran Air, inklusive 65 av bolagets flygplan.

Separat betalningssystem

USA:s finansminister Steven Mnuchin kallar åtgärderna för "aldrig tidigare skådade finansiella påtryckningar". Han tillägger att sanktionerna borde bli en väckarklocka för regimen i Teheran och få den att ändra vad han kallar ett "destabiliserande beteende".

EU vill liksom Kina och Ryssland ha kvar det omstridda kärnenergiavtalet med Iran från 2015. Det har därför skapats ett nytt EU-regelverk, som genom att förbjuda företag att följa USA-sanktionerna ska uppmuntra till fortsatt handel mellan EU och Iran.

ANNONS

Det pågår även ett arbete i EU med att etablera ett separat betalningssystem för Iranaffärer, som enligt vad diplomatkällor säger till nyhetsbyrån Reuters kan vara i drift tidigt 2019.

EU:s inställning vad gäller Iranavtalet från 2015 antas fortsätta gälla även med de nya USA-sanktioner som nu träder i kraft, enligt Mattias Hedwall, partner och handelsrättslig expert på advokatbyrån Baker McKenzie. Fast den reella effekten av EU-initiativet är mycket oklar, då europeiska företag som följer EU-regelverket och bryter mot USA:s sanktioner riskerar att straffas hårt av USA.

- Situationen är väldigt oklar och regelverken komplicerade för företagen, säger Hedwall.

Han tillägger att det återigen är klart att osäkerhet är det nya normala för de som gör globala affärer.

Stängt ned verksamhet

Redan inför det att USA-sanktionerna mot Iran har trätt i kraft har företag i EU anpassat sig till det nya läget. Många har avbrutit och avvecklat verksamhet och affärer i Iran, som i sin tur bland annat stängts ute från bankernas internationella betalningssystem, Swift.

USA har för att häva de återinförda sanktionerna krävt att Iran införa nya begränsningar för sitt kärntekniska program och avbryter ett program för utveckling av robotsystem. Dessutom har USA krävt att Iran avbryter allt stöd till och samröre med milisgrupper i bland annat Jemen, Syrien och Libanon.

ANNONS

Schweiz har inlett en samtalsrunda med regeringarna i Washington och Teheran för att öppna upp för handel med livsmedel och läkemedel, men då Irans banksystem är på USA:s sanktionslista.

TT

Fakta: Tillfälliga sanktionsundantag för Kina och Indien

Trumpregeringen, som den 8 maj frånträdde det så kallade kärnenergiavtalet med Iran från 2015, har från och med måndagen den 5 november återinfört sanktioner mot Iran. Totalt svartlistas över 700 iranska personer, företag, flygplan och fartyg.

Sanktionerna ska isolera Iran ekonomiskt och slå ut landets olje- och shippingindustri från världsmarknaden.

Tillfälliga undantag när det gäller oljeaffärer med Iran har getts för stora oljekonsumenter som Kina, Indien, Sydkorea, Japan, Italien, Grekland, Taiwan och Turkiet. Dessa undantag kommer i utgångsläget att finnas på plats i 180 dagar och betalningarna till Iran måste enligt USA:s regelverk sättas in på särskilda förvaltningskonton för att sedan bara få användas för inköp av livsmedel och mediciner.

Irans oljeexport har inför sanktionerna redan fallit från 2,8 miljoner fat per dag i april till omkring 1,8 miljoner fat per dag. Exporten av olja från Iran väntas fortsätta minska ned mot 800000 fat per dag.

Internationella valutafonden (IMF) räknar med att USA-sanktionerna kommer för Iran in i recession, med en BNP som krymper med 1,5 procent i år och 3,6 procent 2019.

Källa: Reuters

ANNONS