Så påverkas du av vårbudgeten

ANNONS
|

Texten börjar under tv-inslaget

Regeringen tror på en ljus framtid, med stark ekonomioch lägre arbetslöshet. Enligt vårbudgeten väntas arbetslösheten minska från 6,9 procent förra året till 6,6 procent i år och 6,4 procent 2018. Staten tros också kunna spara betydligt mer under de kommande åren.

Rent privatekonomiskt bjuder vårbudgeten på få, och små, förändringar. Pensionärer får, som högst, 200 kronor extra i plånboken varje månad, eftersom skatten sänks för dem. Skatten sänks också, med upp till 120 kronor i månaden, för personermed sjukersättning eller aktivitetsersättning.

Fler får betala till staten

Samtidigt väljer regeringen att ha kvar den tidigare gränsen för statlig inkomstskatt, enbart uppräknad med inflationen- istället för att höjaden i takt med löneökningarna. I praktiken betyder det att fler medel- och höginkomsttagare får betala statlig skatt på 20 eller 25 procent.

ANNONS

Det betyder att den som idag tjänar över 37 675 kronor i månaden, med grundavdrag, i år får betala statlig inkomstskatt.

LÄS MER: Oppositionen: Prognosen förljus

På en högre nivå satsas mest pengar på polisen - totalt 700 miljoner kronor extra under 2017. Pengarna ska bland annat användas till att anställa fler poliser och andra polisanställda och för att förstärkaNationellt forensiskt centrum, NFC, som bland mycket annat analyserar fingeravtryck och DNA-prover från brottsplatser.

En halv miljard till förlossningar

Ytterligare en halv miljard extra läggs på förlossningsvården. Pengarna ska fördelas mellan de olika landstingen.

– Vi ser behov av fortsatta investeringar i förlossningsvården för att alla blivande föräldrar ska kunna ges en trygg vård, och för att de som arbetar i vården ska kunna få vettiga förutsättningar att ge den vård patienterna behöver, säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström i ett pressmeddelande.

LÄS MER: Regeringen vill uppfylla vallöften

Skolan tilldelastotalt 650 miljoner kronor - 500 miljoner kronor går till en så kallad jämlikhetspeng, som ska gå till utsattagrundskolor, med många elever som inte blir behöriga till gymnasiet.

Får hjälp "att höja resultaten"

- Jämlikhetspengen innebär att skolor som har det tufft får statligt stöd i syfte att höja resultaten, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

150 miljoner läggs också pågymnasieskolans introduktionsprogram, som hjälper obehöriga elever att bli redo för gymnasiet.

ANNONS

Blandad kritik

Som vanligt väcker regeringens budgetval reaktioner. Bankekonomerna är överens om att budgeten är en tydlig början på valrörelsen.

– Det är en bra tillväxt och det skapar förutsättningar för regeringen och det är det bästa önskeläget för en regering inför den uppladdning som man ska göra inför valet. Det kunde inte ha varit bättre, och sedan ska man pytsa ut det här pö om pö så att alla blir nöjda. Det som jag ser är inget direkt överraskande utan är i linje med det som man har antytt innan. En typisk uppläggning för valbudgeten, säger Annika Winsth,Nordeas chefsekonom, till TT.

LÄS MER: "En vårbudget med klassisk fördelningspolitik"

Anna Breman, Swedbanks chefsekonom, håller med.

– Det är väldigt mycket valspråk. Sedan är det fokus på arbetsmarknad, kunskap, klimat, jämlikhet och trygghet. Det är det man lyfter, som jag ser det, säger hon till TT.

Svenskt Näringsliv: En glädjekalkyl

Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, är dock mycket kritiska och kallar regeringens beräkningar för en "glädjekalkyl"

– Flera av de åtgärder som regeringen föreslår är helt fel väg att gå. De försämrar drivkrafterna och är skadliga både för jobben och för företagandet i Sverige. Dessa negativa effekter bortser regeringen från när deberäknar intäkternatill statskassan, vilket innebär att budgeten är en glädjekalkyl som inte lever inte upp till det finanspolitiska ramverket, sägerSvenskt Näringslivs chefsekonom Bettina Kashefi i ett pressmeddelande.

ANNONS

Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz,är också kritisk till hur mycket extra pengar regeringen lägger i vårbudgeten, som egentligen heter vårändringsbudgeten - och enbart ska innehålla mindre ändringar av höstbudgeten, för att täcka "oförutsedda" kostnader. Generaldirektören bedömer att polisens ökade kostnader är av det slaget - men han är tveksam om satsningarna på förlossningsvården och klimatet verkligen bygger på nya, oförutsedda händelser.

– Det är inget lagbrott, men jag ställer mig frågande till att man avviker från intentionerna i budgetprocessen. Vad är det för problem som man nu har sett som man inte såg i höstas, säger han till TT.

Här läggs pengarna:

Totalt satsar regeringen 3,1 miljarder kronor i vårbudgeten. Så här fördelar de pengarna. Alla summor står i miljoner kronor.

Polismyndigheten 700 Totalförsvaret 500 Förlossningsvården och "kvinnors hälsa" 500 Barn- och ungdomspsykiatrin 150 Skolan 500 Gymnasieskolans introduktionsprogram 150 Klimatklivet 500 Summa 3 100

Källa: Regeringen

ANNONS