Professor Paul Romer från New York University, nyligen utnämnd till chefsekonom på Världsbanken, är sedan flera år en av favoriterna inför utnämningen av årets mottagare av Ekonomipriset till Alfred Nobels minne. Arkivbild
Professor Paul Romer från New York University, nyligen utnämnd till chefsekonom på Världsbanken, är sedan flera år en av favoriterna inför utnämningen av årets mottagare av Ekonomipriset till Alfred Nobels minne. Arkivbild

Mest gubbar bland pristagarna

Det finaste pris man kan få som nationalekonom ska delas ut på måndag. Som vanligt är det mest gubbar från USA bland de heta kandidaterna.

ANNONS
|

Förslaget till årets pristagare är klart och förankrat bland samhällsvetarna i akademien. Nu återstår bara en avgörande omröstning och tillkännagivandet vid lunchtid på måndag.

En priskommitté, under ledning av professor Per Strömberg från Handelshögskolan, ligger bakom förslaget.

TT: Har det hänt att ni inte fått igenom ert förslag?

- Det kan jag inte säga. Men det är en process innan omröstningen. Och förhoppningsvis, om det är några jätteinvändningar mot ett pris, då kan man plocka upp det innan den 10 oktober. Det är i alla fall tanken, säger Strömberg.

ANNONS

Mest citerade

Spekulationerna är i full gång. Ekonomsajten Ekonomistas har en lista på ett 40-tal tänkbara kandidater. Och Reuters lista på mest citerade forskare är klar.

- Jag tror att det blir Paul Romer. Jag tror han kommer få priset förr eller senare eftersom han förnyade tillväxtteorin, säger Jonas Vlachos, professor vid Stockholms universitet.

Det är påtagligt få kvinnor bland dem det snackas om, nästan lika få som i listan av utdelade priser. Och i priskommittén är bara en av tio ledamöter kvinna, vilket i sin tur speglar en genuint sned könsfördelning på elitnivån inom hela nationalekonomin.

- Det är oroande och dåligt att vårt ämne är så mansdominerat. Det är ett problem, säger Strömberg.

- Vi skulle ju gärna se att fler kvinnor fick priset, tillägger han.

ANNONS

I rätt riktning

Priskommitténs urval begränsas dock av nomineringar, som i stort bygger på hur akademiska karriärer fungerar runt om i världen.

- Vi kan inte ge politiskt korrekta pris om det inte är ett pris som vetenskapssamfundet i vårt fält tycker är ett bra pris, säger Strömberg.

Men både Strömberg och Vlachos tror det går i rätt riktning. Det syns bland annat när man tittar på John Bates Clark-medaljen, som årligen delas ut till den amerikanska ekonom under 40 år som bidragit mest till ämnet. Tre av de nio senaste medaljerna har gått till kvinnor.

- Fast det tar ju ett antal årtionden innan ett forskningsbidrag belönas med Nobelpriset, säger Strömberg.

Anna Dreber Almenberg blev nyligen första kvinnan någonsin som utnämnts till professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon har också noterat John Bates Clark-trenden. Hon ser även en pågående stor omställning underifrån, med en jämn könsfördelning bland studenter på Masternivå och kanske 30 procent kvinnor bland forskare som doktorerar i ämnet.

ANNONS

Som favorit i år har hon amerikanen Robert Trivers, en teoretisk biolog som tagit fram modeller för både biologi och nationalekonomi. Men ska hon välja troligast pristagare pekar hon på amerikanen Charles Manski, som tagit fram metoder för att förstå kausala samband.

- Manski är både favorit och trolig. Trivers är otrolig, men också favorit.

Fakta: Mest citerade nationalekonomerna

Citat och referenser i kollegors studier utgör grundstommen för nationalekonomers karriär, då det är ett mått på hur användbar deras produtkion är.

I en årlig sammanställning av de mest citerade forskarna i världen pekar sajten Web of Science ut tre framstående USA-baserade nationalekonomer som favoriter: Olivier Blanchard vid Massachusetts Institute of Technology (MIT), Edward Lazear, Stanford, Marc Melitz, Harvard.

Listan har förutsett 39 Nobelpristagare sedan 2002.

Källa: Web of Science, Thomson Reuters

Fakta: 75 män och en kvinna har fått priset

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne har sedan det instiftades i slutet av 1960-talet delats ut till 76 personer, varav en kvinna: Elinor Ostrom. Och hon är, likt nästan 70 procent av mottagarna, från USA.

Vem som får priset avgörs av Kungliga vetenskapsakademien, som röstar om ett förslag från en kommitté med tio forskare. Kommitténs förslag är i sin tur begränsat av vilka som nominerats. Vilka som får nominera är hemligt, men det handlar om tusentals personer: framstående forskare, professorer, tidigare vinnare och akademiledamöter.

Här är de senaste 15 vinnarna:

ANNONS