2016 hade de 50 direktörerna på de svenska storföretagen som ingår i undersökningen en genomsnittlig inkomst motsvarande drygt 55 industriarbetarlöner. Samtidigt var den genomsnittliga sammanräknade inkomsten för hela "Makteliten", inklusive politiker, mediechefer med flera, motsvarande 18,8 industriarbetarlöner – den största skillnaden som uppmätts under 66 år, skriver LO.
Rika inget problem
"Sverige har blivit ett skatteparadis för 'rikisar'. Så kan vi inte ha det. Vi vill se en bättre och rättvisare beskattning på kapitalinkomster samtidigt som trygghetssystemen utvidgas", skriver LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson i ett pressmeddelande.
Men Svenskt Näringsliv (SN) avvisar hela rapporten. Högre beskattning löser inget och att det finns rika personer är ingen nyhet och heller inget problem, enligt arbetsgivarorganisationen.
- Det väsentliga och som har betydelse är klyftan mellan de som har jobb och de som inte har jobb. Det bortser LO ifrån, säger Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom på SN.
Dragit ifrån
Enligt Magdalena Andersson är det bekymmersamt att personer med de allra högsta inkomsterna har dragit ifrån.
- Regeringen har lagt förslag för att öka beskattningen av de högsta inkomsterna, bland annat vårens förslag om ändrade 3:12-regler. Det stoppades av Sverigedemokraterna och de borgerliga partierna.
- Men regeringens politik under den här mandatperioden har bidragit till att minska klyftorna i samhället. Både genom ökad beskattning av höga inkomster, men också genom att stötta grupperna med de lägsta inkomsterna, till exempel ensamstående föräldrar och pensionärer.
Fast det är knappast sant. Nylig statistik från SCB visade på att klyftorna fram till 2016 ökat till rekordhög nivå.
LO föreslår nu en rad åtgärder, bland annat föreskrifter om att vd:s årliga löneökningstakt inte ska vara högre än löneökningstakten för övriga anställda i företaget.