En äldre kvinna handlar frukt och grönsaker i Aten. Många grekiska pensionärer är missnöjda med de åtstramningar som har genomförts under åren av stödprogram. Arkivbild.
En äldre kvinna handlar frukt och grönsaker i Aten. Många grekiska pensionärer är missnöjda med de åtstramningar som har genomförts under åren av stödprogram. Arkivbild.

Grekland på egna ben – tuffa utmaningar kvar

Nu ska Greklands ekonomi stå på egna ben. Vid midnatt upphör landets tredje och sista stödprogram efter flera år av impopulära åtstramningsåtgärder. Men de tuffa tiderna är inte över.

ANNONS
|

Sedan 2010 har Grekland sammanlagt tagit emot 289 miljarder euro i nödlån från euroländer, EU och IMF. Nödlånen villkorades av hundratals inrikespolitiskt omstridda grekiska avregleringar samt skatte- och pensionsreformer, som bland annat har lett till radikalt försämrade realinkomster för de flesta greker. Arbetslösheten steg bland annat till över 27 procent.

Men nu växer ekonomin och i maj låg arbetslösheten på under 20 procent för första gången sedan 2011. Samtidigt återstår stora utmaningar för landet, vars skuldbörda bland annat har svällt till omkring 180 procent av BNP. I juni beslutades om skuldlättnader för att stärka betalningsförmågan och förtroendet på marknaden, rapporterar AFP.

ANNONS

Två år säkrade

Enligt den grekiska regeringen är landets finansiering ordnad för de närmaste två åren vilket borgar för att man klarar av skuldberget.

- Jag tycker man kan vara försiktigt optimistisk. Den mest akuta fasen av skuldkrisen är löst för stunden i och med att man lämnar programmet. Man har lyckats nå en viss tillväxt och det verkar som man har passerat krönet, säger Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom på Stockholms handelskammare.

Men det betyder inte att landet är helt på rätt köl, utan mycket återstår innan Grekland är på en bana för hållbar tillväxt, anser han:

- Grekland har gjort stora uppoffringar – man har skurit kraftigt i de offentliga finanserna, höjt skatter och gjort dramatiska förändringar för att få bukt med ekonomin. Grekland ska ha beröm för det. Men det är inte det samma som reformer.

"Reformer krävs"

Vad Grekland måste göra nu är att fokusera mycket mer på reformer som höjer konkurrenskraften och vässar näringslivet. Utan det kan landet inte få hållbar tillväxt, enligt Andreas Hatzigeorgiou.

ANNONS

- Det här är en ny fas av krishanteringen man går in i. Det kommer att vara fortsatt tufft för de grekiska invånarna och de grekiska hushållen.

En av utmaningarna är att försöka locka tillbaka de tiotusentals unga, välutbildade greker som lämnat landet sedan 2010. Men turismen, som är Greklands viktigaste exportnäring, kan hjälpa till att få landet på rätt köl.

- Även om det som sker i Turkiet är tråkigt bidrar det till att öka turismen i Grekland. Det innebär en möjlighet, säger Andreas Hatzigeorgiou.

TT

Fakta: Greklands kris

2009: Greklands regering larmar om att statsskulden är dubbelt så stor som beräknat. En revidering visar att det rör sig om 15 procent av BNP – att jämföra med 3 procent vilket är taket inom EU.

2010: Grekland ber om hjälp och beviljas i maj 110 miljarder euro i stödlån i utbyte mot löften om massiva besparingar i de offentliga finanserna.

2011: I oktober förbereds ett andra stödpaket på 130 miljarder euro, där en del av pengarna från det föregående ingår.

2015: Greklands parlament säger ja till villkoren för att få ut ett tredje stödlån på 86 miljarder euro.

2016: Eurozonens finansministrar godkänner skuldlättnader på kort sikt för landet. IMF pressar på för att en del av Greklands skuld ska skrivas av för att ge landet en chans att återhämta sig.

2018: Detaljerna kring skuldlättnaderna börjar utformas. Beslut om skuldlättnaderna kommer i juni. Grekland kommer att stå under skärpt finansiell övervakning efter det att stödprogrammet löper ut den 20 augusti.

Källa: AFP

ANNONS