Inrikesminister Anders Ygeman (S) ska den närmaste tiden diskutera nya regler för datalagring med telekom- och bredbandsoperatörerna. Arkivbild
Inrikesminister Anders Ygeman (S) ska den närmaste tiden diskutera nya regler för datalagring med telekom- och bredbandsoperatörerna. Arkivbild

Dags för ny lag om datalagring

Tre veckor efter att EU-domstolen dömt ut den svenska datalagringen tar inrikesminister Anders Ygeman (S) initiativ till en ny lagstiftning. Frågan är hur han ska lyckas jämka ihop kraven från teleoperatörer och åklagare som i dag står långt från varandra.

ANNONS
|

Efter beslutet i EU-domstolen har flera åklagare skrivit debattinlägg där de varnar för att bekämpningen av allvarliga brott blir mycket svårare utan tillgång till den stora mängd data som operatörerna fram till slutet av december sparade – i princip all trafik till och från svenska mobiltelefoner och datorer. Huvudargumentet är att trafikuppgifterna ofta är det första och avgörande steget i en brottsutredning.

För teleoperatörerna var domstolens beslut en tidig julklapp. De har i flera år protesterat mot det svenska lagkravet om en bred och generell datalagring. De vill enbart ha en riktad och proportionell lagring som kan lämnas ut i samband med misstanke om grova brott och bara efter prövning av domstol eller annan myndighet.

ANNONS

Ingen frivillighet

Nu blir det upp till Anders Ygeman att försöka jämka ihop parterna. Han påpekar att kammarrätten ännu inte gjort sin bedömning av EU-domstolens yttrande som han för övrigt anser innehåller motsägelser.

- Tills dess vi får en ny lagstiftning vill jag att operatörerna lämnar ut information som de ändå lagrar och som rör allvarlig brottslighet.

- Det kommer säkert att finnas detaljer som vi inte blir överens om, men vi kanske kan vara överens om tillräckligt mycket så att vår förmåga att bekämpa terrorism och annan allvarlig brottslighet inte minskar dramatiskt, säger Anders Ygeman till TT.

Missförstånd i debatten

Patrik Hiselius, ansvarig för samhällskontakter på Telia, säger till TT att hans bolag medvetet valt att inte ta debatten med åklagarna. Däremot välkomnar han Ygemans initiativ.

- Vi sparar data för vår egen verksamhet och om polis och åklagare på lagliga grunder begär ut den kommer vi att lämna ut den. Men det finns ingen frivillighet i den här saken, vi får bara lämna ut så mycket information som lagen kräver. Efter domen i december får vi inte bryta mot mänskliga rättigheter genom att lagra enligt datalagringsdirektivet. Därför är det jättebra att vi får ett möte med ministern.

ANNONS

- Det har förekommit flera missförstånd i debatten. Dels att operatörerna skulle motarbeta myndigheterna, vilket är felaktigt, och dels att vi operatörer kan välja vad vi lagrar och inte lagrar för brottsbekämpningsändamål. Självklart vill vi hjälpa till för att få en ny lagstiftning på plats. Detta är en svår fråga med många intressen som ska ställas mot varandra, säger Anna Byström, chefsjurist på Telenor.

Fakta: Datalagring

EU-domstolen prövade den svenska lagstiftningen om datalagring sedan Tele2 vänt sig till domstol och kammarrätten begärt ett förhandsbesked om lagen stred mot EU:s mänskliga rättigheter.

EU-domstolens slutsats blev att en bred och generell datalagring av svensk typ stred mot EU-rätten, att de lagrade uppgifterna bara fick användas för bekämpning av grov brottslighet och bara efter domstolsbeslut.

De svenska operatörerna har i flera år klagat på att myndigheterna allt oftare begär ut trafikuppgifter och ofta inte på sakliga grunder.

Under det första halvåret 2016 beviljades polis och åklagare realtidsavlyssning av Telias kunder vid 1728 tillfällen. "Historisk data", alltså trafikuppgifter, lämnades ut vid 1147 tillfällen.

ANNONS