Det är lätt att låta sig ryckas med i köpfesten. Arkivbild.
Det är lätt att låta sig ryckas med i köpfesten. Arkivbild.

Dålig koll är värsta fällan för den fattige

Ju mindre pengar desto viktigare är det att ha koll på sin budget. Lurigaste fällan är att tappa kontrollen över utgifterna – och att lockas att handla när butikerna svämmar över av glittriga erbjudanden inför årets stora köpfest.

ANNONS
|

Den som tjänar lite pengar behöver tänka så mycket mer på sin ekonomi än den som har mer att röra sig med, konstaterar Margareta Lindberg, utredare på Konsumentverket.

Att inte ha koll är den allra värsta fällan, för marginalerna är så små. Nu inför julhandeln är det lätt att låta sig ryckas med i den stora köporgien, fast man egentligen inte har pengarna.

- Budgeten är jätteviktig. Ta med alla inkomster, både lön och barnbidrag och annat, och dra ifrån de fasta kostnaderna. Hyra, eventuella lån, alla abonnemang och försäkringar och kostnader för till exempel bilen. Om man börjar där ser man vad som blir över, säger Margareta Lindberg.

ANNONS

Få låga kostnader

Medvetenheten om vad som blir över till kläder, mat och annat gör att man får koll och möjlighet att planera, förklarar hon.

Men det gör också att man kan se vilka av de fasta kostnaderna som blir onödigt höga, tycker Sharon Lavie, privatekonom på Ikano bank.

- Den som har en liten ekonomi bör försöka se till att få så låga fasta kostnader som möjligt. Många abonnemang för el och liknande går att pruta på, och man kan se över sådant som mediekostnader, säger hon.

Lavie tycker också att man ska fundera på vad man verkligen vill ha och behöver. En bil kostar massor och kan också kräva otäcka plötsliga utgifter om den går sönder.

- Det som är positivt nu är att det kommer nya lösningar, med bilpooler exempelvis. Man behöver kanske inte äga själv, säger Sharon Lavie.

ANNONS

Lätt att lockas

Margareta Lindberg tycker att man ska göra sin budget med ett helt års perspektiv, eftersom räkningarna och kostnaderna kommer lite olika över året.

- Då kan man också få framförhållning, så att man kan planera för jul och semester, säger hon.

Bäst är att lägga undan pengar till det fördelat över hela året.

Fast för många blir det så lite pengar kvar efter de fasta kostnaderna att de tappar sugen. Då är det lätt att lockas av lån, fakturaköp och erbjudanden om att dela upp kostnaderna över längre tid. Men både Margareta Lindberg och Sharon Lavie vill varna för det.

- "Köp nu och betala i februari", det gör att man lever på hoppet. Har man inte pengarna nu så har man dem sannolikt inte i februari heller, säger Margareta Lindberg.

Den som köper med delbetalningar hamnar lätt i skuldfällan, understryker hon.

ANNONS

- Avbetalningar binder upp dig. Det blir också alltid dyrare. Dessutom blir det så mycket mer att hålla koll på, och risken är att man missar något när man har många räkningar som småskvättar, säger Sharon Lavie.

Vad gör dig glad?

Att köpa så kan bli som en tröst, konstaterar hon.

- Jag köper den där billiga tröjan bara för att jag inte har råd att åka på den där resan jag verkligen drömmer om. Man tycker att man tjänar så lite att det inte är någon ide att spara, säger Lavie.

Fast så behöver det inte vara, tycker de båda.

- Om man tänker igenom vad som gör en glad, på kort och lång sikt, så blir det lättare. Om man verkligen vill göra något blir det lättare att spara, i stället för att lägga pengarna på småsaker, säger Sharon Lavie.

ANNONS

Dessutom, i vår tid av sociala medier framstår det som om alla har råd med precis allting: skidsemestrar, sommarresor, fantastiska krogmiddagar och fina kläder.

- Det är väldigt få som har råd med allt. Det är bättre att ha ett mål, och måla upp det som något roligt att spara till, säger Lavie.

Strutsmentalitet

Båda vill också varna för strutsmentaliteten: Att bara strunta i alltihop tills allt kraschar.

- Det är jobbigt när skulderna hopar sig. Men gör inte så. Ring och meddela företag att du inte kan betala, de kan skjuta fram datumet. Då slipper man påminnelseavgifter och kanske inkassokrav, säger Sharon Lavie.

Det går också att få hjälp.

- Budget- och skuldrådgivare i kommunerna säger att många kommer till dem alldeles för sent, då de redan hamnat hos kronofogden. Då är möjligheterna ofta små att göra något, som att ersätta flera dåliga lån med ett bättre. Men kommer man i tid går det bättre, säger Margareta Lindberg.

ANNONS
TT

Fakta: Låg ekonomisk standard

SCB gör mätningar av hur stor andel av befolkningen som har låg ekonomisk standard. 2016 var andelen 14 procent, 1999 var den 8 procent.

Med låg ekonomisk standard menas här att hushållet lever på en disponibel inkomst (efter skatt) som understiger 60 procent av medianvärdet för hushåll i Sverige. I 2016 års siffror innebär det för en ensamstående med två barn max 282000 kronor per år, och för sammanboende med två barn max 356000 kronor. För ensamstående är siffran max 145000 kronor, enligt SCB.

Ett annat sätt att mäta är att undersöka vilken buffert hushåll har.

SCB har gjort sådana mätningar, liksom många andra.

Nu har en färsk buffertundersökning presenterats av inkassoföretaget Lowell. Vart fjärde hushåll i Sverige skulle ha svårt att klara av en oförutsedd utgift på 15 000 kronor. Särskilt små marginaler har personer i den äldre ålderskategorin.

Källa: SCB och Lowell

ANNONS