Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Det ska vi fira

I dag hurrar vi lite extra för Svensktoppen som fyller 46 år. Första gången det sändes i Sveriges Radio var alltså den 13 oktober 1962 och med undantag för tre år under 80-talet, då det istället sändes något som kallades Skivstafetten, så har Svensktoppen varit ett populärt radioinslag för många svenskar. Personligen har jag aldrig varit någon större anhängare.

Det var ju åren 1962 - 63 som The Beatles och den brittiska popvågen började sin erövring av världen och det präglade mitt musikval. Jag tyckte det var oerhört töntigt när artister som Sven Ingvars eller Östen Warnerbring sjöng sina låtar på svenska. För att nu inte tala om Lasse Lönndahl, som för övrigt vann den allra första upplagan av Svensktoppen med låten "Midnattstango".
  

Inte heller nu ägnar jag Svensktoppen någon särskild uppmärksamhet, men ibland står radion på under helgen och jag upptäcker då att just där, i radions P4, finns ett slags tidsluckor som överbryggar nu och då. I etern lever fortfarande inte bara Svensktoppen, utan också fenomen som Ring så spelar vi, Melodikrysset och På minuten. När jag en sådan helgdag pysslar hemma i köket och hör dessa programinslag, känns det som om jag mentalt överskrider alla temporala och spatiala gränser och förflyttas tillbaka till 1960-talets Tvååker. Transistorn står på i köket på Storegårdsvägen.
  

Ute är det (naturligtvis) soligt. Genom köksfönstret kan jag blicka ut över åkrarna, förbi björkdungen och de stora björnbärsbuskarna vid skjutbanan, vidare förbi Smea-Kalles och ända bort till Sibbarpsvägen, strax efter krysset där vägen mot Dagsås och Öströö viker av.
  

"Vad blir det för mat?", undrar jag och får veta att det vankas köttbullar med brunsås. Nöjd med beskedet går jag in på mitt rum, för jag orkar inte höra på Ann-Louise Hanson och hennes Greve av Luxemburg en gång till. Jag lyssnar hellre på Beatles "We can work it out" som jag fått i julklapp förra julafton av farmor och farfar. På baksidan finns "Day tripper". Jag tittar ut genom fönstret för att se om Mats kanske är ute i trädgården, men kan inte se honom. På Fastarpsvägen kör en duett förbi Snickerns på väg in i samhället.
  

Snart är maten klar och jag släntrar tillbaka in i köket där doften av köttbullar sprider sig. Svensktoppen är slut. Istället kommer tonerna till "Strö lite rosor", det är alltså dags för programmet Det ska vi fira. Och till kvällen blir det väl Hylands Hörna.