Ekdäcket på bryggan sträcker sig 160 meter ut från strandkanten. Små infällda lampor lyser upp bryggan på kvällen och soldäcket har använts flitigt av badare under sommaren. Att den inte är färdig märks när badare och flanörer går hela bryggan fram. Allra längst ut har arbetet med en plattform för en ångbåt avstannat. Dessutom vill Sätila sockens byalag sätta upp bänkar på de små utbyggnader som finns längs bryggan och göra i ordning entréporten på något sätt.
- Vi vill verkligen göra färdigt bryggan. Och vi hoppas ju att kommunen och Föreningssparbankens stiftelse känner likadant, säger Gill Lagerström som är styrelseledamot i byalaget och engagerad i arbetsgruppen för bryggan.
Arbetet med bryggan har pågått i tre år nu och det har i stort sett varit ideellt. De pengar som byalaget har fått in har gått till material och maskiner. Föreningssparbanken har bidragit med 140000 kronor, kommunen och regionen med 380 000 kronor och privatpersoner och företag har fått sponsra plankor för 300 respektive 2000 kronor styck, vilket sammanlagt har gett närmare 500000 kronor.
- Vi har många byggföretag i Sätila och många av dem har hjälpt till med bryggan, säger Gill Lagerström.
Att pengarna inte räckte beror bland annat på att bryggan blev något längre än vad budgeten hade förutsett och att kostnaden för de maskiner som man måst hyra in för pålning och annat inte var medräknad från början.
De som har sponsrat en bräda får sitt namn ingraverat i plankan med sirlig stil. Företagen får längre plankor på tvären där bryggan har gjorts bredare för att i framtiden ge plats åt bänkar.
Sätila står som bostadsort efter de flesta namnen, men en och annan Skenebo finns representerad och några plankor har ägare från andra länder. En del brädor är till minne av någon.
- I början skrev alla så som vi föreslagit: förnamn, efternamn, gårdsnamn och ort. Men sedan blev det mer och mer annat. Några som förlovade sig som lade till ett litet hjärta till exempel. Jättefint, sånt hade vi inte tänkt på.
På en av plankorna står det Isa-passagerare efter namnet, på en annan att personen arbetade på Isa. Isa var båten som tuffade runt på Lygnern kring förra sekelskiftet. Den angjorde nio bryggor, bland andra en i Sätila. Den nya ångbåtsbryggan är tänkt som ett första steg mot en ny Isa.
- Förr i världen var vatten något som man åkte på och transporterade saker på, mer än på vägar. Vattnet förde samman folk. I dag tar det nästan isär folk. Man åker runt och inte över.
Byalaget i Sätila hade en vision om att byarna runt Lygnern skulle bindas samman mer av sjön och samarbeta över kommun- och regiongränser. Det fanns intresse från flera håll och man jobbade aktivt under flera år, men än så länge finns inga konkreta planer på någon mer brygga än den i Sätila. Och byalaget i Sätila har nu mer koncentrerat sig på att göra färdigt sin brygga.
- Vi kände väl att det var tillräckligt med vår brygga. Och det går faktiskt att ha en båt som gör turer fram och tillbaka till samma utgångspunkt.
Även om bryggan ska bli en ångbåtsbrygga var det också mycket en badbrygga som byggdes. De badande fanns med i tankarna hela tiden och de använder också bryggan mycket. Dagtid ligger de flesta på stranden och solar, men många går ut till soldäcket och trappan halvvägs ut och hoppar i. Kvällstid går många direkt till soldäcket och klär av och på sig för att slippa sand när de tar sig ett dopp.
Tidigare fanns flytbryggor i Sätila som kommunen lade ut varje år. Nu läggs de ut ihopkopplade med bryggan under den tid som simskolan ordnas. Även många fiskare har hittat till bryggan och på vintern sitter folk och byter om till skridskor på plankorna.
- Och den har blivit ett promenadstråk. Många går ut på bryggan och tittar och går tillbaka igen, letar kanske efter sitt namn.
Brädorna har ibland legat löst vid bryggan i väntan på att de ska läggas på och det är många som rör sig nere vid stranden, men det har inte förekommit någon åverkan på bryggan eller saker runtomkring. De flesta verkar känna att det är hela byns angelägenhet.
