Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    I all tysthet firar Falkenbergs idrottsplats dubbeljubileum i år. 18 september är det 85 år sedan detta "Hallands Stadion" invigdes. I juli hade det gått 70 år sedan det återinvigdes, den gången i kombination med Falkenbergs IK:s 30-årsjubileum. FIK har alltså nu nått den aktningsvärda åldern av 100 år. Nästa år blir Falkenbergs Brottarklubb 80 år och 2008 passerar även Falkenbergs FF 80-årsstrecket.

    Invigningen 1921 lockade 4 000 åskådare, en fantastisk siffra med tanke på att antalet invånare i staden uppgick till knappt 5 000. Men så fanns förstås kronprins Gustaf Adolf på plats, och en inte alltför djärv gissning är att han lockade minst lika stor publik som talen och tävlingarna. Kronprinsen återvände för övrigt när det arrangerades nationella tävlingar på idrottsplatsen 1927.

    Med rektor Gösta Malmgren som drivande kraft gick Falkenbergs IK år 1919 till stadsfullmäktige och föreslog att idrottsplatsen skulle byggas. Finansieringen löstes dels genom 12000 kronor i andelsteckning, dels genom ett borgenslån på 5000 kronor med styrelsen för Föreningen Falkenbergs Idrottsplats som garant.

    Det hade spelats fotboll i Falkenberg sedan slutet av 1800-talet, men 1921 var fotbollen fortfarande îden lilla sportenî. Invigningen ägnades åt Allmän idrott, alltså det vi idag kallar friidrott. Och stadens aktiva behövde sannerligen en riktig idrottsplats. De hade hållit till på skolgården vid Vallarna, där allt var ett provisorium: Höjd- och stavhoppare landade i samma grop, 200-meterslöparna skulle runda ett fotbollsmål halvvägs, 400 meter sprang man på Halmstadvägen ut till nuvarande Tallgläntan.
    Landshövding Axel Mörner invigde och kallade anläggningen ett "Hallands Stadion". Talarna var många, ordvalet storsvenskt. Rekordet i den vägen tog rektor Moritz Svanlund, som i en lång prolog hyllade "den okuvligt starke svenske mannen". Inte ett ord om kvinnorna.

    Detta är en halv av tio verser:
    Jag ser en yngling snabb som vinden
    framstorma över banans sand
    med rosor glödande på kinden
    och segerpalmen i sin hand.

    Ekonomin gjorde att hopp- och löparbanor fick anläggas provisoriskt. De tillkom 1936, då idrottsplatsen återinvigdes av landshövding Hilding Kjellman. Invigningstävlingarna blev lyckade. FIK:s Ingrid Hansson satte svenskt rekord i längdhopp, 5,29, och olympiske medaljören från Los Angeles 1932, Erik Spänst Svensson, vann samma gren för herrar på alltjämt gångbara 7,24. Han fick ändå kritik av Hallands Nyheters reporter:

    "Han visade att gammal är äldst. Tyvärr var inte humöret det bästa, men efter en vilotid i skogsbygden blir det nog åter prima."

    Många av uppgifterna ovan kan läsas i skriften Ätrastadens Idrottsliv 1898 - 1928, som vi förärats av Rune Lundell, FFF-supporter och elegant lirare hos de gulvita en gång i tiden. Varmt tack!