Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Nu vågar Astrit vara kaxig

Den första proffstiden var tuff. - Tempot höll på att ta kål på mig, säger Astrit Ajdarevic. Men nu, efter fem månader med Liverpool Football Academy, vågar han vara kaxig: - Jag har inte kommit till Liverpool för att stanna i Akademin.
FALKENBERG. Med andra ord; det är mot A-laget Astrit siktar. Han vill springa in på klassiska Anfield Road i den helröda Liverpooldressen och höra tiotusentals fans sjunga "You′ll Never Walk Alone".
- Nu är jag ledig fram till den 12 juli, berättar Astrit, när vi träffas på ett kafé i Falkenberg.
Han hoppas dock att ledigheten blir kortare. Liverpools reserver kör nämligen i gång tidigare och Astrit hyser förhoppningar om att flyttas till den truppen.
- Då lär det bli en och annan träning med A-lagstruppen och kanske också någon chans till A-lagsinhopp, säger Astrit.
- Fast det gäller att ha tålamod och vänta på sitt tillfälle utan att klaga, tillägger pappa Agim.

Han vet vad det vill säga att lämna famlij i unga år för att spela fotboll.
- Jag lämnade Kosovo för att spela i Radnicki Nis, minns Agim, så jag vet vad Astrit går igenom.
- Jag har ingen hemlängtan, hävdar Astrit. Men jag saknar mina föräldrar och mina syskon.
Det går dock inte en dag utan att han har telefonkontakt med familjen i Falkenberg.
Numera är han inackorderad i en engelsk familj, som får betalt av Liverpool för att de upplåter rum för unga spelare.
- Jag bor med dansken Martin Hansen från Bröndby. Tur att vi båda kan engelska, för jag lär mig aldrig att förstå danska, skrattar Astrit.
De båda umgås en del på fritiden. Astrit behöver inte känna sig ensam.
- Det finns folk runtomkring hela tiden, man blir absolut inte övergiven.

När Astrit kom till Liverpool i januari i år var han definitivt efter konditionsmässigt.
- Inte så konstigt, jag anlände ju utan försäsongsträning. Så det blev ett eget träningsprogram, säger Astrit.
Bit för bit arbetade han sig ikapp sina lagkamrater och tog plats i laget.
- Jag får spela innermittfältare till vänster, precis vad jag helst vill, myser Astrit.
Och han har fått mycket beröm för sina insatser, känner med sig att han har tränarnas förtroende.
Första titeln är redan vunnen. Astrit och hans Liverpool vann FA Youth Cup efter finalvinst mot Manchester United.
- Man United vann första matchen med 2 - 1 på Anfield Road, vi den andra med 1 - 0 på Old Trafford och sedan avgjorde vi på straffar, berättar Astrit.

Han fick följa straffavgörandet från mittpunkten, blev utbytt i den 87:e minuten.
- Jag slog hörnan som så småningom gav Robbie Threlfall chansen att slå in 1 - 0. Men i slutet av matcherna var mina krafter slut.
Innan Astrit åter inställer sig i Liverpool ska han på semester med hela familjen ner till Kosovo, till släkten Hajdari.
- Det är vårt egentliga släktnamn, avslöjar Astrit. Ajdarevic är en serbisk variant på namnet.
Även den falkenbergska grenen av släkten funderar på att återta det gamla namnet.
Så när det svenska pojklandslaget spelar den traditionella fyrnationsturneringen i Halland i sommar kanske det återfinns en Astrit Hajdari i laguppställningen.

Då vet ni att det inte är något nytt stjärnskott i blågult. Bara en Liverpool-kille som bytt namn.
- Jag tror att det är Slovakien, Turkiet och Norge som kommer att vara våra motståndare, säger Astrit.
- Tekniken och spelförståelsen är väl mina starka sidor. Men hallå, jag är bara 17 år, det finns detaljer att förbättra överallt, säger Astrit.