Svenska Förläggareföreningen gick nyligen ut i en debattartikel och larmade om stora nedskärningar i litteraturstödet (DN 26/1).
Men att stödet under 2024 krymper med närmare 16,5 procent jämfört med i fjol stämmer inte, menar Kulturrådets generaldirektör Kajsa Ravin.
– Jag blev faktiskt väldigt förvånad över debattartikeln och ska höra av mig till Förläggareföreningen och förklara missförståndet, säger hon.
På papperet ser stödet ut att minska från 48,3 miljoner till 40,4 miljoner kronor. Men i verkligheten är minskningen inte lika stor.
– Anslag till stödet fördelas över två år. Utfallet för 2023 blev högre än budget, vilket gör att budgeten för 2024 ser ut att bli betydligt mindre.
Kort sagt lånade man 2023 pengar från sig själva i framtiden, vilket nu blir synligt.
"Förstår oron"
Stödet minskar dock jämfört med i fjol, men bara drygt en miljon. Orsaken är det generella sparkrav på 1 procent som i princip alla statliga myndigheter har på sig från regeringen under budgetåret 2024.
– Jag förstår oron. Men jag vill poängtera att satsningarna som regeringen gör på barn och ungas läsning kan komma förlagen till gagn, säger Kajsa Ravin.
Nödvändigt för mångfalden
Litteraturstödet är ett statligt efterhandsstöd och kan sökas av alla förlag. De kan söka och få stöd för nyutgivna titlar och för utgivning av klassiker. Årligen beviljas ungefär 40 procent av alla ansökningar som kommer in.
Förläggareföreningen understryker i sin debattartikel att stödet är oerhört viktigt både för mångfalden av förlag på marknaden och för bredden i utgivningen. Kajsa Ravin håller med debattörerna om den saken.
– Absolut, det är helt nödvändigt för mångfalden och mångfalden behövs, inte minst när man ska satsa på barn och ungas läsning, säger hon.
Teknikneutralt stöd
Ytterligare ett orosmoln för förlagsbranschen är den utredning av litteraturstödet som nyligen presenterades. Uppdraget var att utifrån digitaliseringen titta på hur ett teknikneutralt stöd kan se ut.
– Det är svårt att säga vad digitalisering på sikt kommer att betyda för branschen. Men vi har sett ett behov av att ställa frågan om huruvida stödet är optimalt utifrån hur förutsättningarna ser ut i dag, säger Kajsa Ravin.
