Jamie Lee Curtis gör just nu succé i sin paradroll som Laurie Strode i nya "Halloween". Arkivbild.
Jamie Lee Curtis gör just nu succé i sin paradroll som Laurie Strode i nya "Halloween". Arkivbild.

Skräckfilmerna som dödar allt motstånd

Skräckfilmer är relativt billiga att göra, tilltalar en bred målgrupp och ses gärna på biografer. I helgen väntas nya "Halloween" bli den stora vinnaren på biotopplistorna runt om i världen.

ANNONS
|

Branschtidningarna i USA rapporterar om mycket goda prognoser för den senaste filmen i den 40 år gamla "Halloween"-serien. Suget verkar stort efter att se den maskprydda psykopaten Michael Myers gå en ny rond mot Laurie Strode, Jamie Lee Curtis paradroll, numera en gråhårig mormor som längtar efter att få sluta cirkeln med den man som orsakat så stort lidande. När alla siffror är räknade slås förmodligen rekordet för bästa premiärhelg i oktober i USA.

Även i Sverige ser det bra ut och filmbolaget UIP räknar med att landa på omkring 30000 besök.

ANNONS

- Vi är mycket nöjda, det är en av de bästa horror-öppningarna vi har haft, säger vd:n Zoran Slavic till TT.

Pålitlig publikdragare

Varför är genren då så populär? Filmkritikern Amy Nicholson har analyserat fenomenet "Halloween" i podcast-serien "Halloween unmasked" och förklarar i en kommentar till CNN Business varför skräck är en mer pålitlig publikdragare än exempelvis komedi.

- Man kan säga "här har vi gjort en film som ska få dig att skratta", men det funkar inte för alla. Folk har olika typer av humor. Men om man säger "här är en film som ska få dig att rysa", då kan man nå ut bredare.

Inom filmvetenskapen har det också funderats en hel del på vad det är som egentligen lockar med allt våldsamt innehåll. På 1970-talet handlade det mycket om fascinationen för det förbjudna, med fokus på psykoanalytiska teorier om Oidipuskomplex och kastrationsångest. Feministisk filmteori har framhållit politiska tolkningar och ifrågasatt varför publiken går igång så starkt på unga kvinnliga offer som skriker i högan sky medan de går under i blodiga scenarier, särskilt då samhället samtidigt gått framåt i frågor om kvinnlig frigörelse.

ANNONS

Nyare filmforskning framhåller i stället faktumet att skräckfilmen är en stark upplevelse och en slags simulering av en hotfull situation i ett tryggt rum, vilket rent evolutionärt till och med är bra för oss.

Finskräck på gång?

Ur ett branschperspektiv finns också en stor fördel. Skräckfilmen är helt enkelt den svindyra superhjältefilmens billigare kusin, utan behov av dyra skådespelare eller gigantiska specialeffektsbudgetar.

Eftersom den ekonomiska risken är låg är det också intressant att se att experimentlustan verkar stor, vilket kan ta den gamla b-filmsstämplade genren hela vägen till Oscarsgalan. Sist gick Jordan Peele hem med en Oscar för bästa manus för skräcksatiren "Get out" och i år mullras det om att John Krasinskis apokalyptiska "A quiet place" ska göra detsamma.

Till och med i en sådan receptbunden historia som "Halloween", där variationerna enligt en överrenskommelse med publiken bör vara få, finns 2018 utrymme för explosiva förändringar som inte bara leker med genrens konventioner utan också gör upp med dem.

TT

Fakta: Världens mest inkomstbringande skräckfilmer

1. "Det" (2017), drog in motsvarande 6,3 miljarder kronor världen över. Stephen King-filmatisering med Bill Skarsgård i rollen som den onde Pennywise.

2. "Exorcisten" (1973), 5,6 miljarder kronor. Klassiker med Max von Sydow som präst och en demon som bosatt sig i en tonårig flicka.

3. "The nun" (2018), 3 miljarder kronor hittills. En spin-off av "The conjuring 2" och fortfarande bioaktuell.

4. "The conjuring" (2013), 2,8 miljarder kronor. Spökjägare letar övernaturligheter på bondgård.

5. "Get out" (2017), 2,3 miljarder kronor. Satirskräck om liberala svärföräldrar och svart svärson på myshelg.

6. "The Blair witch project" (1999), 2,2 miljarder kronor. "Upphittat foto"-story med låg budget och hög puls.

7. "En vampyrs bekännelse: Vampyrkrönikan" (1994), 2 miljarder kronor. Brad Pitt och Tom Cruise i episk skräcksaga.

8. "Paranormal activity 3", 1,9 miljarder kronor. Ännu ett hem med många övervakningskameror är besatt av onda andar.

9. "Paranormal activity" (2009), 1,7 miljarder kronor. Den mest lönsamma filmen som gjorts, dessutom rejält läskig med sitt "upphittade film"-upplägg.

10. "Scream" (1996), 1,5 miljarder kronor. Gjorde läskig satir av genrens klichéer.

Fotnot: Listan utgörs av filmer som i USA har den stränga censurmärkningen "R", ungefär svensk 15-årsgräns.

ANNONS